Årets nobelpris i medicin och fysiologi tilldelas tre amerikanska forskare som upptäckt vilka molekylära mekanismer som styr den cirkadiska rytmen, det vill säga den biologiska dygnsrytmen. Ordet cirkadisk härstammar från latinets cirka (=omkring) och dies (=dag) och dygnsrytmen handlar om hur den biologiska klockan förutser och anpassar vår fysiologi till olika tider och faser under dygnet. Genombrottet i dygnsrytmforskningen handlar om att forskarna har visat vilka gener som ligger bakom vår 24-timmars-cykel.
Det är välkänt att dygnsrytmen styr viktiga funktioner som sömn, ämnesomsättning och hormonnivåer, och att en väl fungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa. Under natten ställer dygnsrytmen in vår fysiologi på sömn och återhämtning, medan ämnesomsättningen och vakenheten stiger under morgonen och förmidagen. Detta har bland annat betydelse för skift- och nattarbete. Även om dygnsrytmen delvis är flexibel, är det svårt att vända på dygnet i samband med nattarbete. Att ständigt växla arbetstider kan också vara påfrestande för dygnsrytmen. Bland annat tror dygnsrytmforskarna att kroppens olika fysiologiska funktioner kan komma ur fas med varandra, vilket har kallats ”cirkadisk stress” i forskningslitteraturen. Därför är rekommendationer om schemaläggning inriktade på att det ska vara få nattpass i följd, eftersom det är svårt att anpassa sig till att vara vaken på natten och att sova på dagen.
Det har dock varit svårt att veta i detalj hur skift- och nattarbete stör dygnsrytmen och bland annat vet man att det finns ganska stora individuella skillnader när det gäller förmåga att tåla att arbeta natt. Sannolikt spelar generna som styr regleringen av dygnsrytmen stor roll för anpassning till nattarbete och kan bidra till en ökad förståelse för varför vissa inte klarar av att arbeta natt. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till andra faktorer än dygnsrytm för att förstå varför vissa inte klarar av att arbeta skift- och natt. Till exempel kan sömnen störas av andra faktorer än dygnsrytmen, bland annat stress i arbete och privatliv, familjesituation (små barn), livsstilsfaktorer och en besvärlig sovmiljö (buller och ljus i sovrummet). Med tanke på att dygnsrytmen är styrd av biologiska faktorer, till exempel gener, kan det vara svårt att påverka dygnsrytmen, även om det är möjlig att med hjälp av starkt ljus underlätta anpassning till nattarbete. Det är däremot lättare att påverka livsstil, arbetsmiljö och boendemiljö och det är sannolikt enklare att fokusera på dessa faktorer för att förebygga hälso- och säkerhetsrisker för skift- och nattarbetare.
Göran Kecklund
Comments