Dietistbloggen

Koffein i energidrycker

 Jag får ofta frågan, både av ungdomar och föräldrar, om det är farligt med energidrycker. Naturligtvis ska sötade drycker begränsas. Söta drycker ger energi, men dålig mättnad och i stort sett ingen näring. De kan dels ta för stort utrymme av det dagliga energiintaget och därmed leda till ett lägre intag av näring och i värsta fall näringsbrist. Det finns också ett starkt samband mellan söta drycker och utvecklande av fetma.

Många energidrycker innehåller stora mängder socker, men det som framförallt kännetecknar energidryck är att de innehåller koffein.

Koffein har en uppiggande effekt och påverkar andning och hjärtverksamhet. För högt intag av koffein kan ge sömnproblem, huvudvärk, ångest och oro, yrsel, hjärtklappning och magproblem. Riktigt stora mängder koffein kan ge illamående, kräkningar och diarré. Det är individuellt hur man reagerar på koffein och hur stora mängder man tolererar. En liten kropp reagerar kraftigare på ett högt intag än en stor, fullvuxen människa.

20 mg koffein/kg kroppsvikt kan ge lindrig förgiftning. Allvarlig eller dödlig förgiftning kan uppstå efter intag av 150 – 200 mg/kg kroppsvikt. Det innebär att ett barn eller ungdom som väger 40 kg skulle kunna få lindrig förgiftning av tio burkar energidryck.

En ungdom som håller sig vaken under ett dygn och dricker stora mängder energidryck kan såklart få mycket obehagliga symtom. 

Här kan du se mängden koffein i olika drycker.

Dryck	Per deciliter	Per portion
Bryggkaffe	70 mg	1,5 dl: 105 mg
Energidryck	32 mg	2,5 dl: 80 mg
Te, bryggt	20 mg	2,5 dl: 50 mg
Coladryck	10 mg	3,3 dl: 33 mg
Chokladdryck	1,5 mg	2 dl: 3 mg

Fullkorn skyddar mot diabetes!

Vete, råg, korn eller havre spelar ingen roll! En nyligen publicerad studie  i the journal of nutrition, utförd på 50-65 åriga danskar, visade på detta. Ett intag på minst 50 gram av fullkornsspannmål visade sig minska risken för diabetes typ 2 med hela 34% hos män och 22% hos kvinnor.

Vad räknas då som fullkorn?

Jo, fullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Kornet kan vara krossat och malt till fullkornsmjöl eller helt och intakt. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.

Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.

Hur mycket fullkorn ska man äta då?

Livsmedelsverket rekommenderar 70 gram per dag. Som jämförelse ger en portion havregrynsgröt och tre skivor hårt fullkornsbröd 71 gram fullkorn. Så det är verkligen inga orimliga mängder vi talar om.

Jag blir i alla fall peppad, men jag gillar ju granola, gröt, hårdbröd och fullkorn i allmänhet.

Här kan du läsa mer om studien på Lunds Universitets hemsida.

Här kan du hitta publikationen av studien i Journal of nutrition.

Här kan du läsa mer om fullkorn och livsmedelsverkets råd om fullkorn.

 

 

Mat och psykisk ohälsa

Kan man äta sig lycklig?

Nä, det kan man förstås inte, även om man kan känna sig ganska lycklig när man njuter av vällagad och god mat.

Men maten spelar en stor roll för den psykiska hälsan, precis som sömn och fysisk aktivitet! Genom att äta regelbundet och allsidigt i enlighet med NNR kan du förebygga depression och minska sårbarheten vid annan psykisk ohälsa.

Det psykiska måendet kan förstås också påverka matvanorna på en massa olika sätt. Aptiten kan försvinna eller bli mer ojämn. Det kan bli svårare att känna in kroppens behov och när man väl uppfattar sig som hungrig är man väldigt hungrig, så hungrig att man bara vill ha mat som innehåller mycket och snabb energi, exempelvis söt mat eller fet snabbmat.

Det är även vanligt att hantera jobbiga känslor genom att äta eller neka sig själv att äta trots hunger.

Vid psykisk ohälsa kan det, så klart, också vara svårare, för att inte säga omöjligt att orka eller klara av planering, inköp och tillagning av mat. Kraven kan behöva sänkas, rejält.

För mig är det helt självklart att där det jobbas med psykisk ohälsa, oavsett om det är i första linjen eller på specialistnivå, där behöver det också finnas dietister. Alla som jobbar med psykisk ohälsa behöver såklart kunna snacka om matvanor på en basnivå, men det behövs faktiskt mer än så i många fall. Vi dietister är utbildade i att kostbehandla utifrån fysiologiskt, psykologiskt och pedagogiskt perspektiv. Vi individanpassar kostbehandlingen och vi är legitimerade av socialstyrelsen. Vi kan också förklara, motivera, varför det är bra att äta vissa saker. Och det är förstås urviktigt!

Så om det ska satsas på psykisk ohälsa går det inte bara att öka på antalet kuratorer och psykologer. Det behöver även komma till mer dietistresurs! På BUP finns just nu 0,3 dietisttjänst i hela länet och den tjänsten räcker inte ens till för den specialiserade ätstörningsbehandlingen. På hela vuxenpsykiatrin i Umeå, inklusive anorexi och bulimicentrum, finns det också bara 0,3 dietisttjänst. Hur det ser ut i Skellefteå är jag lite osäker på, men jag tror att det ingår på något sätt i någon av primärvårdsdietisternas tjänst att funka som konsult för vuxenpsyk.

Dietisterna i primärvården jobbar allt mer med psykisk ohälsa utan att ha fått några ökade resurser.  I Umeå med omnejd ska tre dietisttjänster räcka till för 13 hälsocentraler och hemsjukvården! Ni förstår att det är mission impossible?!

Jag inser att detta säkert inte bara gäller oss. Fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna är nog i ett liknande läge?

Och det är så här: Experterna behöver jobba ihop, samverka med varandra, för att det ska bli bra. Det går inte att göra punktinsatser - vi som ska hjälpa patienten måste kommunicera med varandra, annars funkar det inte.

   

 

Livsstilskurs på webben, för hälso- och sjukvårdspersonal....eller för dig som bara är intresserad!

Sundkurs har tagits fram av professor Mai-Lis Hellénius i samarbete med andra experter vid Karolinska Institutet. I Sundkurs presenteras forskning och vardagliga råd på ett sätt som motiverar människor till en hälsosammare livsstil. Materialet uppdateras kontinuerligt.

Sundkurs finansieras med hjälp av anslag från Hjärt-Lungfonden som arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vinnande hjärt- och lungforskning, för att fler ska få längre och friskare liv.

http://www.sundkurs.se/livsstilskurs/

Här finns även goda och bra recept.

 

 

Går det att äta sig till ett bättre minne?

Precis som vi behöver träna våra muskler behöver vi förstås träna minnet på olika sätt för att förbättra det. Men andra faktorer, som sömn och återhämtning från stress, fysisk aktivitet samt matvanor är också viktiga.

Arvsanlag spelar förstås också roll, som alltid. Om du, liksom jag, är lite disträ av naturen - kräv inte det omöjliga av dig själv. Undvik multitaskande och ha ett smart upplägg för att slippa glömma viktiga saker. Jobba med dig själv, inte mot dig själv.

Allmänt bra och hälsosamma matvanor i enlighet med NNR är förstås det som gäller, även när det handlar om minne och hjärnhälsa. (Ja, såååå tråkiga är vi dietister! Vi förespråkar inga trenddieter, vi håller oss till evidens och bra helhetstänk)!

Men här är fyra bra livsmedelsgrupper  att lägga extra fokus vid om du vill äta på ett sätt som är bra för din hjärna och ditt minne.

1. Ät dina minst femhundra gram av grönsaker varje dag! Särskilt broccoli, kål och gröna bladgrönsaker är bra för ditt minne.
2. Frossa i bär av alla de slag! Mörka bär som blåbär, körsbär, svarta vinbär och björnbär är extra bra.
3. Fisk och skaldjur som innehåller rikligt med omega 3 fett av typen eikosapentaensyra  (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). Dessa motverkar inflammatoriska processer och ökar blodflödet i hjärnan. DHA är dessutom en mycket viktig beståndsdel i hjärnan, så den är extra viktig. Ät fet fisk ett par gånger i veckan. (EPA och DHA är inte livsnödvändiga fettsyror, men det är en fördel att få i sig dem direkt från mat).
4. Valnötter innehåller också goda fettsyror. Ät en näve valnötter, som de är eller i sallader och müsli, varje dag.

Sen gäller alltså det där gamla, same ol', same ol', du vet: rekommendationerna från SLV. begränsa sån mat som innehåller mycket energi, men lite näring. Till exempel sockriga drycker, godis, chips, ostbågar, friterad mat, feta dessertostar m.m.

Hur har du det med ditt intag av de fyra olika grupperna jag räknar upp ovan? Har du tankar, synpunkter eller kanske tips att dela med dig av. Kommentera gärna.

 

 

 

Äta rätt- svårt eller lätt?

http://ki.se/forskning/ata-ratt-bade-svart-och-latt

 

Superbär!

Vad tänker du på när du hör ordet superfood? Jag tänker på ett livsmedel som innehåller stora mängder bra näring och som kan förbättra hälsan, förebygga sjukdom eller göra så man känner sig extra pigg. Men så är det inte riktigt.

Kolla in det här inslaget från uppdrag granskning. "Ett superbär blir till". Fredrik Paulún, vars namn leasats till livsmedel som benämns som super-xxx får sig en känga också.

https://www.svtplay.se/video/14142160/uppdrag-granskning/episod-20-sasong-17-ug-mat-ett-superbar-blir-till

 

 

Vad är ditt bästa rotfruktstips?

Mest och bäst näring för pengarna just nu får du från allsköns rotsaker. Välj de som odlas lokalt.

Nu efterlyser jag ditt bästa tips på hur man kan använda rotsaker i livsmedel?

Kom igen! Skriv i kommentarer här nedan.

Kalium var ordet!

När damtidningar och reklamtidningar skriver om mat och näring får man sig ibland ett litet fniss! Här är det stadiums reklamtidning som skriver att palsternackor, potatis och bananer är rika på potassium! Ja, det är de, men det svenska ordet är kalium. LOL!

Ett grönare liv eller superstrikt veggo?

Just nu är det supertrendigt och rätt att välja veggo. Alltfler väljer den helt gröna vägen av olika skäl. Många benämner sig också som flexitarianer, det vill säga att de äter mestadels en växtbaserad kost, men ibland slinker animalier av olika slag ner i magen. En blandkost med låg andel kött helt enkelt.

Om vi går tillbaka i tiden ca 50-60 år var det nog så de flesta åt även om ingen benämde sig som flexitarian. Kött var söndagslyx för de flesta och basen bestod av olika sädesslag, rotsaker och baljväxter. Var en bodde påverkade också, förstås. Närhet till vatten ökar fiskkonsumtionen, möjlighet att jaga ökar konsumtion av viltkött och om man var bonde med egna djur blev kanske köttkonsumtionen högre. Min pappa som är född på fyrtiotalet fick ofta uppstekt gröt till middag även om de hade egna djur. När djur slaktades togs allt tillvara, även inälvor och blod förstås. Min farmor var tydligen grym på att laga pölsa.

Sedan sextiotalet har köttkonsumtionen ökat från ungefär 50 kilo kött (gris, nöt, fågel, lamm och övrigt) till 87.7 kg kött per person och år. Vi har råd att äta kött och vi har stor tillgång till kött. Bara att gå in i butiken och plocka från hyllan och betala i kassan. Ingen gris som måste slaktas och avblodas och styckas.

Men faktum är att ett för högt intag av rött kött och, framför allt, charkprodukter inte är bra för hälsan. Max 500 gram per vecka är det som rekommenderas utifrån NNR.

Så veggotrenden är mestadels bra och de allra flesta behöver minska på kött och öka på grönsaker. Problemet är när folk hakar på utan att varken ha kunskap om eller intresse av en god och näringsrik vegetarisk kost. Eller när information inhämtas från oseriösa källor!

Jag blir också lite trött på skrämselpropaganda som menar att den enda kost du kan hålla dig frisk på är vegankost. 

Oavsett om du är omnivor (blandkostare), flexitarian, semivegetarian, laktoovovegetarian eller vegan kan du ha mer eller mindre fördelaktiga matvanor för din hälsa. Att äta mycket grönsaker, frukt och bär är bra för hälsan samtidigt som det blir svårare att täcka behovet av näring ju fler livsmedel du eliminerar från kosten.

En del människor benämner sig faktiskt som som vegetarianer och äter inte en enda (icke högprocessad) grönsak!!!!! Bara quornbitar, sojakorv och liknande. Det tycker jag är otroligt fascinerande!!! Hur en kan tänka att det ska vara mer hälsosamt eller bättre för miljön att äta högprocessade produkter som är tillverkade i "långtbortistan" med råvaror från "ännulängrebortistan"  kan jag inte greppa, men inga djur dödas ju i alla fall. Så ur djuretiska skäl är det helt adekvat.

Jag blir också lite ledsen när veganismen blir en prestation i sig. En prestation som avgör ens värde som människa. För jag kan inte se att någon människa har ett högre värde än en annan enbart för att hen väljer att äta en enbart växtbaserad kost.

De flesta mår bra av ett lite grönare liv, men du behöver inte bli extrem för att vara hälsosam eller göra en insats för miljön!

Och kom ihåg att  dina matvanor påverkar hälsa och mående - men du är inte vad du äter och alla kan ha oturen att drabbas av sjukdom även den som äter sunt!

 

 Här kan du läsa mer om vegetarisk kost.