Kan man äta sig lycklig?
Nä, det kan man förstås inte, även om man kan känna sig ganska lycklig när man njuter av vällagad och god mat.
Men maten spelar en stor roll för den psykiska hälsan, precis som sömn och fysisk aktivitet! Genom att äta regelbundet och allsidigt i enlighet med NNR kan du förebygga depression och minska sårbarheten vid annan psykisk ohälsa.
Det psykiska måendet kan förstås också påverka matvanorna på en massa olika sätt. Aptiten kan försvinna eller bli mer ojämn. Det kan bli svårare att känna in kroppens behov och när man väl uppfattar sig som hungrig är man väldigt hungrig, så hungrig att man bara vill ha mat som innehåller mycket och snabb energi, exempelvis söt mat eller fet snabbmat.
Det är även vanligt att hantera jobbiga känslor genom att äta eller neka sig själv att äta trots hunger.
Vid psykisk ohälsa kan det, så klart, också vara svårare, för att inte säga omöjligt att orka eller klara av planering, inköp och tillagning av mat. Kraven kan behöva sänkas, rejält.
För mig är det helt självklart att där det jobbas med psykisk ohälsa, oavsett om det är i första linjen eller på specialistnivå, där behöver det också finnas dietister. Alla som jobbar med psykisk ohälsa behöver såklart kunna snacka om matvanor på en basnivå, men det behövs faktiskt mer än så i många fall. Vi dietister är utbildade i att kostbehandla utifrån fysiologiskt, psykologiskt och pedagogiskt perspektiv. Vi individanpassar kostbehandlingen och vi är legitimerade av socialstyrelsen. Vi kan också förklara, motivera, varför det är bra att äta vissa saker. Och det är förstås urviktigt!
Så om det ska satsas på psykisk ohälsa går det inte bara att öka på antalet kuratorer och psykologer. Det behöver även komma till mer dietistresurs! På BUP finns just nu 0,3 dietisttjänst i hela länet och den tjänsten räcker inte ens till för den specialiserade ätstörningsbehandlingen. På hela vuxenpsykiatrin i Umeå, inklusive anorexi och bulimicentrum, finns det också bara 0,3 dietisttjänst. Hur det ser ut i Skellefteå är jag lite osäker på, men jag tror att det ingår på något sätt i någon av primärvårdsdietisternas tjänst att funka som konsult för vuxenpsyk.
Dietisterna i primärvården jobbar allt mer med psykisk ohälsa utan att ha fått några ökade resurser. I Umeå med omnejd ska tre dietisttjänster räcka till för 13 hälsocentraler och hemsjukvården! Ni förstår att det är mission impossible?!
Jag inser att detta säkert inte bara gäller oss. Fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna är nog i ett liknande läge?
Och det är så här: Experterna behöver jobba ihop, samverka med varandra, för att det ska bli bra. Det går inte att göra punktinsatser - vi som ska hjälpa patienten måste kommunicera med varandra, annars funkar det inte.
Precis som vi behöver träna våra muskler behöver vi förstås träna minnet på olika sätt för att förbättra det. Men andra faktorer, som sömn och återhämtning från stress, fysisk aktivitet samt matvanor är också viktiga.
Arvsanlag spelar förstås också roll, som alltid. Om du, liksom jag, är lite disträ av naturen - kräv inte det omöjliga av dig själv. Undvik multitaskande och ha ett smart upplägg för att slippa glömma viktiga saker. Jobba med dig själv, inte mot dig själv.
Allmänt bra och hälsosamma matvanor i enlighet med NNR är förstås det som gäller, även när det handlar om minne och hjärnhälsa. (Ja, såååå tråkiga är vi dietister! Vi förespråkar inga trenddieter, vi håller oss till evidens och bra helhetstänk)!
Men här är fyra bra livsmedelsgrupper att lägga extra fokus vid om du vill äta på ett sätt som är bra för din hjärna och ditt minne.
Sen gäller alltså det där gamla, same ol', same ol', du vet: rekommendationerna från SLV. begränsa sån mat som innehåller mycket energi, men lite näring. Till exempel sockriga drycker, godis, chips, ostbågar, friterad mat, feta dessertostar m.m.
Hur har du det med ditt intag av de fyra olika grupperna jag räknar upp ovan? Har du tankar, synpunkter eller kanske tips att dela med dig av. Kommentera gärna.
Mest och bäst näring för pengarna just nu får du från allsköns rotsaker. Välj de som odlas lokalt.
Nu efterlyser jag ditt bästa tips på hur man kan använda rotsaker i livsmedel?
Kom igen! Skriv i kommentarer här nedan.
När damtidningar och reklamtidningar skriver om mat och näring får man sig ibland ett litet fniss! Här är det stadiums reklamtidning som skriver att palsternackor, potatis och bananer är rika på potassium! Ja, det är de, men det svenska ordet är kalium. LOL!