Dietistbloggen

Havregurt

Oatly har kommit med två nya smaker på havregurt i portionsförpackning. Vanilj/blåbär och citron/fläder. Det är en produkt som består av havre som har syrats och smaksatts med fruktjuice. Produkten innehåller inget övrigt tillsatt socker. Sötman kommer från fruktjuicen och havren.

Havregurt kan vara ett alternativ till yoghurt om man inte tål mjölk. Den är också fri från soja så den funkar även om man har sojaallergi.

Jag gillar smaken, framför allt på vanilj/blåbärsvarianten. Havregurten smakar betydligt mindre sött än den här typen av produkter brukar, men ändå inte för surt. Men, om du förväntar dig att den ska smaka som yoghurt kommer du att bli besviken. Det gör den inte.

Havregurten berikad med D-vitamin (D2), en förpackning täcker ungefär en sjättedel av dagsbehovet av D-vitamin. De innehåller även kalcium och B12 i samma mängd som vanlig mjölk.

För barn som inte tål mjölk kan det kännas bra att kunna ta med ungefär samma saker som mellis eller på utflykten som kompisarna tar med.

En förpackning havregurt innehåller ungefär lika mycket energi som en vanlig fruktyoghurt, en stor banan eller en liten smörgås.

Om du tål mjölk är havregurt inte ett bättre alternativ än yoghurt.

Här kan du läsa mer om produkten

Sojabönpasta

Hittade den här sojabönpastan som kan vara ett alternativ till vanlig pasta om man har glutenintolerans.

Smakmässigt var den väl okej, ingen sådär omedelbar succé för mina smaklökar. Jag körde den till en kyckling och grönsakswok. Kanske är det en vanesak?

Näringsmässigt ser jag inga större fördelar med att välja den här pastan, om man inte har glutenintolerans vill säga. Energiinnehållet är ungefär detsamma.

När det gäller blodsocker är vanlig torkad pasta långsamma kolhydrater och om man kombinerar pastan ( i lagom portion) med lagom med fett, proteiner och fiberrika grönsaker blir hela måltiden långsam.

För veganer kan det högre och mer kompletta proteininnehållet vara en fördel.

Har du testat den här sojabönspastan eller annan bönpasta? Vad tycker du? Skriv gärna en kommentar.

 

Sylt eller inte på gröten?

Jag är inte särskilt förtjust i överdrivet söta smaker och jag tycker förstås, i enlighet med rekommendationerna, att socker behöver begränsas. Men jag har svårt att tänka mig att äta gröt helt utan någon sylt eller fruktmos.

Helst vill jag ha hemkokt sylt, men eftersom jag inte har tid eller tålamod att plocka några större mängder bär blir det ibland köpt sylt, faktiskt. (Det där med att laga all mat från grunden är bra om det funkar i praktiken).

Sylten gör så gröten smakar bra, helt enkelt, så utan den skulle jag inte uppskatta min gröt och förmodligen välja att äta något annat i stället. Men, ja, jag skulle säkert kunna lära mig att äta gröt utan sylt om jag blev tvungen.

Frågan är: finns det några näringsmässiga nackdelar eller fördelar med att ha en matsked sylt till sin gröt?
 

• Energi: Det blir förstås lite mer energi om man har en klick sylt på gröten, ungefär 20-30 kcal för en vanlig söt sylt. 30 kilokalorier hit eller dit är försumbart.
• Näring: En klick sylt bidrar inte med så mycket vitaminer eller mineraler. Små mängder mineralämnen, men inte mycket. Om man är ute efter antioxidanter är det mycket bättre att välja färsk frukt eller färska bär.
• Blodsocker: En klick sylt på gröten gör oftast ingen större skillnad i blodsocker ens om man har diabetes. Hur du sätter samman måltiden och hur mycket du äter är viktigare. Men det är förstås individuellt. För en frisk, aktiv person gör det knappast någon skillnad alls. 

Sammanfattningsvis tillför en klick sylt inte så mycket näring, men en liten mängd extra energi. För mig som är fysiskt aktiv, har en hälsosam vikt som jag trivs med och som inte äter särskilt mycket socker i övrigt gör det varken till eller ifrån. Hur är det för dig? Välj själv.

Läs mer om gröt för olika energibehov.

Chiafrön

Chiafrön är ett livsmedel som har blivit populärt, framför allt som pudding, men även till gröt och i bröd. De har också fått lite av en "superfood-stämpel".

En del av de jag träffat har fått i sig relativt stora mängder chiafrön per dag och därför behövde  jag reda  på om chiafrön, i likhet med linfrön, innehåller ämnen som kan bli skadliga i större mängder och därför behöver begränsas.

Linfrön innehåller cyanogena ämnen, så de behöver begränsas till ungefär en matsked per dag och man avråder från att köpa krossade linfrön. Chiafrön innehåller däremot inte cyanogena ämnen.

Chiafrön (Salvia hispanica) har utvärderats av EFSA (den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) och godkänts inom EU som så kallat ”novel food” (nytt livsmedel).

I sin bedömning säger EFSA att den toxikologiska informationen om chiafrön är begränsad, men att erfarenhet från tidigare och nuvarande användning av chiafrön som livsmedel stärker synen att chiafrön kan användas som inblandning i bland annat bröd i en maxhalt av 5 procent utan negativ effekt på hälsan.

De nämner inte gravida, ammande eller barn specifikt  (som ur toxikologiskt perspektiv oftast är känsligare), och de varnar för osäkerhet avseende utvecklande av allergi mot chia. Här är en länk till EFSAs riskbedömning

När det gäller chiafrön finns det inget som pekar mot att normal konsumtion av chiafrön, motsvarande en matsked per dag, skulle vara skadligt, men kunskapen om chia är begränsad.

När det gäller graden av "nyttighet" så är inte chia mer hälsosamt än andra frön som pumpafrön, solrosfrön och sesamfrön.

Så mitt råd om chiafrön är att de är bra som en del av en varierad kost. Ett par matskedar per dag innebär med allra största sannolikhet ingen risk.

Försök få till en bra helhet på dina matvanor. Som en av mina kolleger brukar säga: "För lite eller för mycket skämmer allt". Gammalt ordspråk, men hållbart.

Ha det!

Risig i kistan? Det kan bero på för högt intag av sockeralkoholer.

Uppblåst mage och diarré tolkas av många som laktosintolerans eller IBS (Irritable bowel syndrome= irriterad tarm). En del tolkar det till och med som glutenintolerans. Men ibland kan det faktiskt vara så enkelt som att man överkonsumerar sockeralkoholer. De kan vara laxerande och gasbildande i större mängd. Sockeralkoholer finns i ”sockerfritt” godis, tuggummi och tabletter.

Tarmen tar upp sockeralkoholer långsamt och ofullständigt, vilket medför att de "binder till sig" vatten samt att de fungerar som mat för tarmbakterier vilket leder till ökad gasbildning. Så om man får i sig mycket sockeralkoholer på kort tid kan resultatet bli diarré och uppblåst mage.

Om man tuggar tuggummi med exempelvis xylitol, sväljer man dessutom ofta ner luft och ger signal till mag-/tarmkanalen att den ska börja jobba, fast det inte kommer någon föda till tarmen.

Så, om du har magproblem; Innan du börjar utesluta hela livsmedelsgrupper som till exempel mjölkprodukter eller gluten - börja med att se över ditt intag av sockerfria tabletter, tuggummin och liknande

Här har du de vanligaste sockeralkoholerna samt deras E-nummer.

• Isomalt E 953
• Sorbitol E 420
• Mannitol E 421
• Maltitol E 965 Lycasin®
• Xylitol E 967 Björksocker
• Laktitol E 966
• Erytritol E 968

Bönor på nytt sätt!

Det här låter tråkigt (åtminstone för mig!) men jag blev riktigt inspirerad av det här klippet, där Paul Svensson tillagar bruna bönor på fyra "nya" sätt. Se och lär!

Till klippet

Kokosdryck

Kokos har varit trendigt nu ett tag och det finns massor med produkter på marknaden.

Jag testade en av de kokosdrycker som finns i handeln och blev inte så imponerad.

Smakmässigt kan den passa som bas i smoothies och maträtter med tropisk touch. Men näringsmässigt bidrar den inte med särskilt mycket. Produkten består av 96,6 procent vatten och i övrigt kokosmjölkspulver, förtjockningsmedel, salt och solroslecithin.

Inte ett näringsmässigt fullvärdigt alternativ till mjölk, med andra ord.

 

Coca cola Life

Cocacola har lanserat en ny dryck som heter Cocacola Life. Namnet antyder starkt att det här är en hälsosam produkt. Flaskan har också designats i en grön färg som signalerar att det här är en nyttig produkt som det är fritt fram att dricka ofta.

Men hur hälsosam är Cocacola Life egentligen?

Låt oss jämföra med en vanlig, normalsötad cocacola.

En och en halv liter Cocacola innehåller 159 gram socker. Det vill säga ungefär 45 sockerbitar.

En och en halv liter Cocacola Life har 35% mindre socker det vill säga 103 gram socker. Det motsvarar ungefär 29 sockerbitar.

Om du dricker en halv liter Coca cola Life per dag blir det alltså nästan 10 sockerbitar per dag. Mindre än vanlig Cocacola, men fortfarande mycket!

Coca cola går ut med att det bara är naturliga ingredienser både i cocacola och cocacola life. Ordet naturligt är ett positivt laddat ord  för de flesta människor när det gäller livsmedel. Men att ett livsmedel innehåller naturliga ingredienser innebär inte automatiskt att det är en produkt som det är hälsosamt att konsumera dagligen.

Så, enligt min åsikt är Cocacola Life ett sällanlivsmedel som innehåller mycket socker och som ska begränsas till särskilda tillfällen och rimliga mängder, det vill säga inte mer än en halv liter per vecka.

Sojamjölk, havremjölk,vanlig mjölk - en jämförelse

Ibland får jag frågan om vad som är bättre, vanlig mjölk, sojamjölk eller havremjölk. Det där med att ställa livsmedel mot varandra och säga att det ena är bättre än det andra är svårt att göra.

Olika livsmedel är bra ur olika synvinklar. Man kan säga att de är "nyttiga" på olika sätt.

Här är en näringsjämförelse mellan två deciliter mellanmjölk, berikad havredryck samt berikad sojadryck. Produkter ändras hela tiden och det kan skilja mellan olika produkter på marknaden.

När det gäller vitamin D är det skillnad på det vitamin D som mjölk och solhavre är berikade med och det vitamin D som finns i Oatly och sojadryck. Mjölk och solhavre innehåller vitamin D3, kolekalciferol, från ullfett. Helt vegetabiliska drycker innehåller vitamin D2, ergokalciferol, som tillverkas genom att ljusbehandla jäst.

Man behöver få i sig två till tio gånger så mycket av D2 som av D3. Så ta det i beaktande.

	Mellanmjölk Norris	Havredryck berikad	Sojadryck berikad	Dagsrekommendation för frisk vuxen, ej gravid eller   ammande
D-vitamin	1.8 ug D3	3 ug *D2	1,5 ug *D2	10 ug
B-12	0.8 ug	0.76 ug	1 ug	2.0 ug
Järn	0.1 mg	1 mg	0.6 mg	9 mg (kvinnor fertil ålder 15 mg)
Folater	12 ug	2 ug	18 ug	300 ug (kvinnor fertil ålder 400 ug)
Selen	3.6 ug	2 ug	8 ug	Män 60 ug, kvinnor 50 ug
Zink	0.9 mg	0.6 mg	0.6 mg	Män 9 mg, kvinnor 7 mg
Kostfibrer	0 g	1.6 g	0 g	25-35 g
Kalcium	240 mg	240 mg	240 mg	800

Linfrön; bra eller dåligt?

Linfrön kan, som en del av en hälsosam kost, ge ett jämnare blodsocker, hälsosamma blodfetter och motverka förstoppning. Dessutom innehåller linfrön omega-3-fetter som är bra för hjärt- och kärlhälsa samt för hjärnans funktion.

Samtidigt innehåller linfrö små, små mängder av ämnen som, i värsta fall, kan bilda vätecyanid. Risken för bildning av vätecyanid ökar om man väljer krossade linfrön.

Om man äter rimliga mängder linfrö, motsvarande en matsked per dag, finns det inga risker med att äta linfrö. Det vet vi med säkerhet.

Men det är ännu inte klarlagt om det kan innebära några hälsorisker att äta stora mängder linfrö, hela eller krossade. Till dess att man har mer säkra studier är det bäst hålla det säkra före det osäkra och låta bli att överkonsumera linfrön.

Livsmedelsverket rekommenderar att man begränsar sitt intag till 1-2 matskedar (10-20 gram) linfrö per dag samt att man väljer hela linfrön i stället för krossade.

Den mängden är säker och  innebär ingen som helst risk för förgiftning.

Så ha gärna en tesked linfrö i gröten eller filen på morgonen, ha linfrö i bröd eller matmuffins, på fruktsalladen, i salladen eller blanda linfrö i din granola.