Dietistbloggen

"Nu får man inte äta kött heller"

"Det stod i tidningen om en ny studie som visar att man blir överviktig av att äta kött, så nu kan man inte äta det heller." Orden yttras vid lunchtid av en arbetskompis. Jag står och förbereder min lunch och försöker med viljans kraft blunda med mina öron, eller i alla fall förhålla mig likgiltig. Jag är inte så bra på att vara likgiltig i såna här lägen. Arbetskompisen fortsätter;"....men det är klart att de som är vegetarianer är ju alltid smala. Anneli (*fake name) till exempel är ju väldigt smal och hon är ju vegetarian."

Jag undslipper mig en korkad kommentar om att "jag äter kött" och sen stänger jag igen munnen. Jag orkar inte ta diskussionen om säkerheten i enstaka studier, hur svårt det är att göra en bra koststudie och att det här med övervikt är ett komplext problem.

Jag är förkyld och trött. Jag har inte sett studien i fråga. Jag orkar inte börja leta efter originalartikeln och ta reda på hur studien är designad och vad man egentligen kan utläsa av den.

På något sätt, jag kommer inte ihåg hur, byter jag ämne när jag sätter mig till bords. Jag pallar bara inte med en diskussion om kost just nu. Jag vill bara äta min lunch och vila en stund.

När man är dietist kan det kännas som om man ska känna till precis allt som skrivs om mat och hälsa och kunna ge ett fint och nyanserat svar direkt. Det kan också kännas som om man ska ha hela livsmedelstabellen i huvudet. En del medarbetare förväntar sig nästan det!

När jag gick ut från dietistprogrammet fanns det ca 600 dietister i Sverige. Nu har väl antalet åtminstone dubblats, men för mig känns det ofta som att jag representerar ett helt yrke, varenda dietist i Sverige, varje gång jag öppnar munnen. För om en dietist är okunnig eller korkad finns risken att alla dietister får den stämpeln, med tanke på att vi är så få. Men jag är ju bara Anna. Jag kan det område jag jobbar inom. Jag orkar hålla koll på det. Det är tillräckligt. Det är intressant med ny forskning och det är bra att fortsätta vara nyfiken, men det går inte att hålla koll på precis allt som skrivs i media. Jag behöver inte det.

Jag måste bli bättre på att förhålla mig likgiltig eller lära mig att blunda med öronen.

Någon kollega därute som känner igen den här känslan?

 

 

Matens betydelse för åldrande och livslängd

Tommy Cederholm, professor och överläkare vid Uppsala universitet har tillsammans med professor Maj-Lis Hellenius, professor och överläkare vid Karolinska universitetetssjukhuset, skrivit en översiktsartikel om matens betydelse för åldrande och livslängd. Där tar de upp att Medelhavskosten och Okinawakosterna är kopplade till lång livslängd. Båda baseras på grönsaker, baljväxter, frukt, icke-tropiska vegetabiliska oljor, ljust kött, fisk och måttligt intag av vin eller risbrännvin samt kaffe och te. 

Läs översiktsartikeln här

Tommy svarar även på 5 frågor om kost, där han peppar andra läkare att våga lita på livsmedelsverkets rekommendationer. Heja Tommy!

 

Kombucha!

Den nya hälsodrinken kombucha tar sig fram med stormsteg, och som mycket annat är detta en hälsoprodukt som fått en stor marknad i bland annat USA. Kombucha är en fermenterad dryck där en blandning av olika jästsvampar och syrabildande bakterier får gotta sig i en blandning av te och socker som sedan kan smaksättas. Den är lätt kolsyrad och innehåller en lite mängd alkohol. Beroende på var man läser om kombucha har det mer eller mindre fantastiska effekter på hälsan med ett högt innehåll av antioxidanter, dock är mycket av detta självupplevt och inte studerat. Det kan kanske kännas lite läskigt att dricka en dryck med massa olika svampar och bakterier, men The U.S Food & Drug administration har utfört diverse tester på drycken och den har fått grönt ljus! Som dietist har jag en yrkeslegitimation och ska utgå från vetenskapligt underbyggda råd. Så vad säger då egentligen forskningen om kombuchan?

Tyvärr är forskningsunderlaget mycket litet, men jag hittade en Review från 2014 där man sammanställt resultat från olika studier i en vetenskaplig artikel.

1 Detox: Kombucha kan ha en avgiftande effekt på vår kropp, dels genom att öka kroppens möjligheter till att utsöndra olika xenobiotika (kroppsfrämmande ämnen såsom läkemedel, miljögifter och droger), men även genom att minska upptaget.

2 Antioxidanter: Kombucha innehåller bland annat olika vitaminer och ämnen som kan ha en antioxidativ effekt på våra celler (cellerna skyddas), främst Vitamin E, C, beta-karoten, andra karotenoider och fenoler. Mycket av antioxidanterna kommer från teet som kombucha bryggs på, men man har sett att den antioxidativa effekten av kombucha är högre än te. Teorier finns om att detta höga antioxidantinnehåll ska kunna ha effekt på kroniska sjukdomar orsakade av oxidativ stress. Antioxidanterna tros även ha en god effekt på immunförsvaret.

3 Energihöjande: Detta förklarar man genom att jäsprocessen som sker i kombuchan frigör järn från teet och att det i sin tur kan öka blodets hb-värde och syresättande förmåga.

4 Nyttig för magen: Kombuchan tros vara bra för matsmältningen och minska risken för magsår.

5 Övervikt: Regelbundet intag av kombucha har setts kunna minska risken för viktuppgång.

6 Typ 2-diabetes: Studier har visat att kombucha kan ha en blodsockersänkande effekt då kolhydrater, exempelvis stärkelse, bryts ner långsammare i tarmen.

Visst låter det fantastiskt det hära!? Men då kommer vi till nästa aspekt i det hela. Studierna som visat på ovanstående har i princip enbart utförts på möss och råttor samt på isolerade celler. Den enda effekten man hittils sett vid forskning på människor är förbättrade blodfetter. Så hur ska vi nu tolka det här? Kombucha är helt klart ett intressant livsmedel, dock finns det inte belägg för dessa effekter på människor. Mer forskning behövs alltså, och tills dess kan vi dricka vår kombucha mest för att det är gott, innehåller mycket antioxidanter och KANSKE har positiva effekter på hälsan i övrigt.

Workshop om diabetes på Lycksele lasarett

Idag har jag och dietist Markus Kvist (dietist på Stenbergska hälsocentral och Lycksele lasarett) deltagit i en workshop om diabetes. Detta var del tre i en serie om diabetes som inleddes med en föreläsning av en diabetesläkare, följt av en föreläsning om kost vid diabetes som jag höll för två veckor sedan. Idag var det förutom vi en diabetessköterska och fotvårdare som berättade om sina delar i behandlingen. Nästan fullsatt var det, kul! :)

Jag hoppas vi får chansen att föreläsa om andra infallsvinklar om kost vid ett senare tillfälle!

/Elin

DASH - nya modedieten?

Den här boken hittade jag när jag sökte information om DASH-kosten och ville läsa något på svenska. Kosten skapades i början av 1990-talet i USA som en vetenskapligt underbyggd diet för att stoppa högt blodtryck. DASH är väldigt populär ”over there” och det finns mängder av kokböcker och faktaskrifter på amerikanska marknaden. Kosten går ut på att äta mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn, bönor, linser, vegetabiliska oljor och nötter. Detta gör kosten rik på vitaminer och mineraler. Magra mejeriprodukter, fisk, fågel är tillåtet men man ska hålla nere på feta animaliska produkter som bacon, korv, blodpudding och fett kött och även kött från nöt, gris och lamm. Då minskar intaget av salt och långkedjigt, mättat fett som lätt lagras i kroppen och som sänker insulinkänsligheten. Socker ska också undvikas.

Det här verkar inte alls särskilt svårt, ingen livsmedelsgrupp utesluts och det finns inga direkta förbud. Allt handla om mängder! Typ, mer av det här men mindre av det där.

Låter det bekant? Ja, det är samma budskap som i senaste Nordiska näringsrekommendationerna!! Mer om rekommendationerna i NNR12 här.

Nå, boken då? Jo den är fin! Läckra maträtter, vackra bilder, näringsberäknade recept och vanliga livsmedel. Boken inleds med en peppande faktadel, därefter kommer de 57 recepten sorterade under frukost, lunch, middag, mellanmål respektive desserter. Varför man har valt att dela upp middagar och luncher förstår jag inte, rätterna i båda kategorierna har ungefär samma energiinnehåll och är i mina ögon lika lättlagade.

Den här maten är som sagt inte konstig utan något hela familjen kan äta. Alla recept är också för fyra personer. Vissa recept är lite för pyssliga för min smak – svarva morötter och betor till långa strimlor till grönsakspasta t.ex. Andra är busenkla; lägg i en form, krydda, blanda en sås, häll över och skjuts in i ugnen. Koka potatis och grönsaker – ät!

Och visst får jag inspiration att variera min frukost! Men jag orkar faktiskt inte skala, kärna ur och skära snygga bitar på morgonen. För att inte tala om att komma ihåg att på kvällen ta fram ur frysen eller blötlägga något! Kanske nån helg…. Å andra sidan går det ju att förenkla. T.ex ta bär i stället för sylt eller tugga äpplet på frukostrasten...

MEN, äras de som äras bör. Först på sidan 17 presenteras de som verkar ha jobbat med boken. Michaela Sundqvist, leg dietist och doktorand som forskar om kost och blodtryck har granskat och näringsberäknat recepten. Elisabet Johansson kock och konditor har skapat recepten och Wolfgang Schmidt har tagit alla vackra bilderna i boken. Fredrik Paulun, vars namn och bild finns på framsidan, har skrivit de inledande texterna om ”kosten”. Summering: En jättefin bok med flera recept som jag absolut ska prova. DASH-kosten är egentligen inget konstigt alls, i stort sett våra nordiska näringsrekommendationer förpackade i lite tjusigare paket. Men, ärligt talat tror jag faktiskt att recepten i en ny Vår Kokbok, Mat för liv och lust eller någon annan bas-kokbok funkar lika bra! Glöm bara inte grönsakerna på tallriken. Och kolla den här broschyren, gratis tips om bra mat!!

 

Intressant studie om hur matbilder används av ungdomar i sociala medier

I Dietistaktuellt volym XXV, nummer 2 läser jag om en studie på ungdomars matbilder på instagram.

En grupp forskare har valt ut en hashtagg "#14år" och därefter studerat senast utlagda matbilder på dessa konton. Totalt 1000 personers instagramkonton studerades.

Vad tror ni är vanligast att ungdomar lägger ut bilder på?
Jo, 68% av bilderna bestod av kakor, bakverk, glass, läsk och choklad, så kallat High Calorie Low Nutrient foods (HCLN).
22 % av bilderna innehöll frukt och eller grönsaker.

Det man också kunde se var att det var vanligt med livsmedelsmärken i bilderna, och att ungdomarna tydligt marknadsför dessa. Coca-Cola, Ben & Jerrys och Starbucks var de tre vanligaste märkena.

Helt klart spännande att se på något på det här sättet, helt utan att påverka deltagarna.

För att påverka attityder till olika livsmedel och att kunna se kritiskt på reklam tror jag att det är viktigt att även vi inom vården syns i sådana här medier.

Vad tänker ni?

Näringsbrister hos gravida

I vissa länder får gravida träffa en legitimerad dietist. Egentligen skulle alla som tänker bli gravida inom ett par år få träffa dietist. Nu är det väl i och för sig långt i från alla graviditeter som är planerade och då får man ta det från där det är möjligt, men bra näringsstatus ger både foster och mamma de bästa förutsättningar för att få må bra både under graviditet och senare. Gravida kvinnor är också en grupp som är väldigt motiverade att göra förändringar om det behövs.

Barnmorskan Anette Lundqvist har studerat näringsmässiga aspekter under graviditet. Hon går upp med sin avhandling imorgon fredag. Aspekter på kost, beteende och biologi under graviditet och efter förlossning.

Enligt dagens VK har hon sett att gravida har låga nivåer av vitamin D och folsyra i blodet.

Inget samband mellan barnfetma och antibiotikaanvändning i tidig barndom enligt amerikansk studie.

Det kommer hela tiden ny forskning som visar på hur viktig bakteriefloran i tarmen är för hälsan och för vikten. Farhågor har funnits för att barn som får antibiotika tidigt i livet har en ökad risk att utveckla fetma. En stor amerikansk studie (på nästan 40000 barn) publicerad i JAMA visar emellertid att barn som fått antibiotika under livets första sex månader inte har utvecklat fetma i högre grad än barn som inte fått antibiotika. Barnen följdes i genomsnitt till sju års ålder.

 Här finns en länk till artikel om studien i DN.

Artikel i DN

 

 

BMI=övervikt - ingen säker markör för hälsorisker

I Dagens medicin läser jag om detta.

BMI säger, som bekant, inte så mycket om hur farlig en persons eventuella övervikt eller fetma är. En ny amerikansk studie ger stöd för att BMI, i alla fall upp till BMI 30, inte kan visa på ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom eller diabetes.

Forskare i USA bestämde så kallade kardiometabola riskprofiler för över 40 400 personer genom att bland annat mäta deras blodtryck, insulinresistens och blodfettnivåer. Riskprofilen jämfördes sedan med deltagarnas BMI.

Slutsatsen är att 47 procent av dem som var överviktiga, det vill säga hade BMI mellan 25 och 29,9, hade en hälsosam riskprofil. Motsvarande siffror för personer som hade fetma och svår fetma var 29 procent respektive 16 procent.

Det kan jämföras med dem som hade normalvikt enligt BMI. Där var det 30 procent som hade en ohälsosam riskprofil.

Så vikten säger lite grand, men det är en rätt osäker markör.

Här finner ni abstract till studien i International Journal of Obesity.

Vad tänker då dietist Anna om detta? Jo det stärker ännu mer min egen övertygelse om att det är livsstil och mående vi ska fokusera på och inte siffran på vågen! Bra matvanor är viktigare än vikten, helt enkelt.

 

Rätt kost och träning bromsar muskelförlust

Vi dietister får regelbundet hem vår tematidning Dietistaktuellt som tar upp aktuell forskning och händelser på området nutrition. Tyvärr hinner jag sällan läsa den, så det jag tänker referera till här är en artikel från oktober 2015. 

I en studie på Örebro universitet har man tittat på vad som händer med muskelmassan hon friska 60-65-åriga kvinnor. De delades in i tre grupper;

• En kontrollgrupp som levde som tidigare
• En grupp som styrketränade 2 ggr per vecka
• En grupp som styrketränade 2 ggr per vecka samt ändrade kosten. 

Gissa vilka som fick bäst resultat? ;) Sista gruppen såklart! Vi tappar ca 10% av vår muskelmassa per årtionde från 40-årsåldern så det gäller att motverka den ålderförändringen så gott vi kan. Detta kan vi som vi vetat tidigare, påverka med träning och ett adekvat proteinintag (för äldre över 65 år bör man äta ca 1,2 gram protein per kg man väger, vilket exempelvis kan motsvara 72 gram per dag om du väger 60 kg).

I artikeln framgår det inte exakt vilka kostförändringar kvinnorna gjorde, förutom att de tillförde ett ökat intag av omega 3-fettsyran, genom att lägga till mer fisk och skaldjur. Resten får vi bara gissa oss till, såvida ni inte ids leta reda på studien förstås :).