Vi lever i en utseendekultur där skönhet värderas högt och där få människor kan leva upp till de snävt definierade skönhetsidealen. I stora delar av världen ses också kropp och utseende som något som är formbart och som är ett mått på individens lycka och framgång.
Marknaden för produkter och tjänster som sägs ska ge ett snyggare yttre omsätter miljardbelopp. Mindre än ett stenkast från två av mina arbetsrum (ja, jag har ju flera olika arbetsplatser - jag har inte flera arbetsrum på samma arbetsplats =)) finns kliniker som utför skönhetskorrigeringar av olika slag. Det verkar gå bra för dem.
I Sverige har vi dessutom en Jantelagskultur där det inte anses fint att förhäva sig. Det är liksom inte okej att vara nöjd med sig själv. Kanske är det den som gör att så många klagar på sina kroppar och säger sig väga för mycket eller för lite, ha för stor rumpa, för små bröst eller för klena biceps? Kroppen kan liksom alltid bli bättre.
Vill du passa in ska du absolut inte säga att du är nöjd med dig själv och din kropp. Det är detsamma som att skryta och det går ju faktiskt inte an!
Kanske är det en av anledningarna att många ägnar sig åt så kallat "fat talk". Fat talk handlar om samtal där man fäller nedsättande kommentarer om sin vikt, sin kroppsform eller vad man äter.
-Vad jag har fläskat till mig i sommar!
- Jag borde verkligen inte äta det här!
- Min rumpa ser ut som en världsdel i de här jeansen!
Fat talk är ett slags socialt kitt, ett sätt att passa in. Det är viktigt att svara på rätt sätt också. Gör inte misstaget att hålla med någon som ägnar sig åt fat talk! Det rätta svaret är förstås att:
- Nä, du som är så smal och snygg!
- Klart du kan äta det där, du blir ju aldrig tjock!
- Nej, du som har en så fast och vältränad rumpa!
Jag hoppas du uppfattar ironin i det här? Jag tycker absolut inte att man ska syssla med fat talk eftersom både man själv och andra påverkas av det sättet att prata om sig själv och om den mat man äter. Men likväl existerar den här typen av prat.
Fat talk är bara en av de saker som tas upp i boken "Projekt perfekt, om utseendekultur och kroppsuppfattning" som skrivits av tre forskare inom psykologi, fil dr Carolina Lunde, professor Ann Frisén och fil dr Kristina Holmqvist Gattario.
De sammanfattar den forskning som finns i området på ett enkelt och lättfattligt sätt.
De har också tittat på vad som ger en realistisk och positiv bild av den egna kroppen, vad som kännetecknar personer som är nöjda med sin kropp.
Att vara mediakritisk, känna ett egenvärde och koppla kroppen till funktion i stället för utseende är tre faktorer som skyddar.
Jag tycker boken är aktuell och i princip heltäckande. Om du är förälder eller jobbar med barn eller ungdomar ( lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer, barnmorskor, dietister, idrottsledare, danslärare......) rekommenderar jag varmt den här boken.
Om du, som jag, är intresserad av ämnet kommer du att ha läst ut den här boken på någon dag.
Och du, jag tänker varken lyda jantelagen eller ägna mig åt fat talk:
Jag har en grymt bra kropp som har klarat och klarar en massa saker! Den har bland annat burit och gett näring åt tre fantastiska ungar. Den kan gå, springa, simma, cykla, hjula, yoga, bära matkassar, baka, skriva blogginlägg, kramas och mycket, mycket mer! Klart att jag är nöjd med min kropp.
Tack för lånet av boken, Barbro!
