Jag har bara faktiskt bara provläst introt till denna bok, men en kokbok för gamers behövs verkligen! Gamers är en riskgrupp för ohälsosamma matvanor. Och ni vet väl att ohälsosamma matvanor nu klassas som den största hälsorisken enligt WHO?!
Hoppas boken är så bra som den verkar! Är du gamer? Har du läst boken och vad tyckte du?
Tror jag ska köpa den till mina söner........
Den här boken hittade jag när jag sökte information om DASH-kosten och ville läsa något på svenska. Kosten skapades i början av 1990-talet i USA som en vetenskapligt underbyggd diet för att stoppa högt blodtryck. DASH är väldigt populär ”over there” och det finns mängder av kokböcker och faktaskrifter på amerikanska marknaden. Kosten går ut på att äta mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn, bönor, linser, vegetabiliska oljor och nötter. Detta gör kosten rik på vitaminer och mineraler. Magra mejeriprodukter, fisk, fågel är tillåtet men man ska hålla nere på feta animaliska produkter som bacon, korv, blodpudding och fett kött och även kött från nöt, gris och lamm. Då minskar intaget av salt och långkedjigt, mättat fett som lätt lagras i kroppen och som sänker insulinkänsligheten. Socker ska också undvikas.
Det här verkar inte alls särskilt svårt, ingen livsmedelsgrupp utesluts och det finns inga direkta förbud. Allt handla om mängder! Typ, mer av det här men mindre av det där.
Låter det bekant? Ja, det är samma budskap som i senaste Nordiska näringsrekommendationerna!! Mer om rekommendationerna i NNR12 här.
Nå, boken då? Jo den är fin! Läckra maträtter, vackra bilder, näringsberäknade recept och vanliga livsmedel. Boken inleds med en peppande faktadel, därefter kommer de 57 recepten sorterade under frukost, lunch, middag, mellanmål respektive desserter. Varför man har valt att dela upp middagar och luncher förstår jag inte, rätterna i båda kategorierna har ungefär samma energiinnehåll och är i mina ögon lika lättlagade.
Den här maten är som sagt inte konstig utan något hela familjen kan äta. Alla recept är också för fyra personer. Vissa recept är lite för pyssliga för min smak – svarva morötter och betor till långa strimlor till grönsakspasta t.ex. Andra är busenkla; lägg i en form, krydda, blanda en sås, häll över och skjuts in i ugnen. Koka potatis och grönsaker – ät!
Och visst får jag inspiration att variera min frukost! Men jag orkar faktiskt inte skala, kärna ur och skära snygga bitar på morgonen. För att inte tala om att komma ihåg att på kvällen ta fram ur frysen eller blötlägga något! Kanske nån helg…. Å andra sidan går det ju att förenkla. T.ex ta bär i stället för sylt eller tugga äpplet på frukostrasten...
MEN, äras de som äras bör. Först på sidan 17 presenteras de som verkar ha jobbat med boken. Michaela Sundqvist, leg dietist och doktorand som forskar om kost och blodtryck har granskat och näringsberäknat recepten. Elisabet Johansson kock och konditor har skapat recepten och Wolfgang Schmidt har tagit alla vackra bilderna i boken. Fredrik Paulun, vars namn och bild finns på framsidan, har skrivit de inledande texterna om ”kosten”. Summering: En jättefin bok med flera recept som jag absolut ska prova. DASH-kosten är egentligen inget konstigt alls, i stort sett våra nordiska näringsrekommendationer förpackade i lite tjusigare paket. Men, ärligt talat tror jag faktiskt att recepten i en ny Vår Kokbok, Mat för liv och lust eller någon annan bas-kokbok funkar lika bra! Glöm bara inte grönsakerna på tallriken. Och kolla den här broschyren, gratis tips om bra mat!!
Nu finns den utmärkta hälsokokboken "mat för liv och lust" som jubileumsutgåva. 25 år har gått sedan den första utgåvan.
Kostar strax över 200 kr. En grymt bra investering i din och hela familjens hälsa!
Vi lever i en utseendekultur där skönhet värderas högt och där få människor kan leva upp till de snävt definierade skönhetsidealen. I stora delar av världen ses också kropp och utseende som något som är formbart och som är ett mått på individens lycka och framgång.
Marknaden för produkter och tjänster som sägs ska ge ett snyggare yttre omsätter miljardbelopp. Mindre än ett stenkast från två av mina arbetsrum (ja, jag har ju flera olika arbetsplatser - jag har inte flera arbetsrum på samma arbetsplats =)) finns kliniker som utför skönhetskorrigeringar av olika slag. Det verkar gå bra för dem.
I Sverige har vi dessutom en Jantelagskultur där det inte anses fint att förhäva sig. Det är liksom inte okej att vara nöjd med sig själv. Kanske är det den som gör att så många klagar på sina kroppar och säger sig väga för mycket eller för lite, ha för stor rumpa, för små bröst eller för klena biceps? Kroppen kan liksom alltid bli bättre.
Vill du passa in ska du absolut inte säga att du är nöjd med dig själv och din kropp. Det är detsamma som att skryta och det går ju faktiskt inte an!
Kanske är det en av anledningarna att många ägnar sig åt så kallat "fat talk". Fat talk handlar om samtal där man fäller nedsättande kommentarer om sin vikt, sin kroppsform eller vad man äter.
-Vad jag har fläskat till mig i sommar!
- Jag borde verkligen inte äta det här!
- Min rumpa ser ut som en världsdel i de här jeansen!
Fat talk är ett slags socialt kitt, ett sätt att passa in. Det är viktigt att svara på rätt sätt också. Gör inte misstaget att hålla med någon som ägnar sig åt fat talk! Det rätta svaret är förstås att:
- Nä, du som är så smal och snygg!
- Klart du kan äta det där, du blir ju aldrig tjock!
- Nej, du som har en så fast och vältränad rumpa!
Jag hoppas du uppfattar ironin i det här? Jag tycker absolut inte att man ska syssla med fat talk eftersom både man själv och andra påverkas av det sättet att prata om sig själv och om den mat man äter. Men likväl existerar den här typen av prat.
Fat talk är bara en av de saker som tas upp i boken "Projekt perfekt, om utseendekultur och kroppsuppfattning" som skrivits av tre forskare inom psykologi, fil dr Carolina Lunde, professor Ann Frisén och fil dr Kristina Holmqvist Gattario.
De sammanfattar den forskning som finns i området på ett enkelt och lättfattligt sätt.
De har också tittat på vad som ger en realistisk och positiv bild av den egna kroppen, vad som kännetecknar personer som är nöjda med sin kropp.
Att vara mediakritisk, känna ett egenvärde och koppla kroppen till funktion i stället för utseende är tre faktorer som skyddar.
Jag tycker boken är aktuell och i princip heltäckande. Om du är förälder eller jobbar med barn eller ungdomar ( lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer, barnmorskor, dietister, idrottsledare, danslärare......) rekommenderar jag varmt den här boken.
Om du, som jag, är intresserad av ämnet kommer du att ha läst ut den här boken på någon dag.
Och du, jag tänker varken lyda jantelagen eller ägna mig åt fat talk:
Jag har en grymt bra kropp som har klarat och klarar en massa saker! Den har bland annat burit och gett näring åt tre fantastiska ungar. Den kan gå, springa, simma, cykla, hjula, yoga, bära matkassar, baka, skriva blogginlägg, kramas och mycket, mycket mer! Klart att jag är nöjd med min kropp.
Tack för lånet av boken, Barbro!
Ett vanligt problem bland tonåringar är att man får för lite sömn. Brist på sömn påverkar hela livet och kan bland annat orsaka familjekonflikter, skolsvårigheter och försämrade matvanor.
Bland ungdomar är det fler som har en dygnsrytm då man vill vara uppe sent på kvällen och sova på länge morgonen och man kan också ha en fördröjd dygnsrytm så man vill vara uppe senare och senare på kvällen och lätt vänder helt på dygnet. Om man är kvällsmänniska är det inte rimligt att tänka att man ska bli en morgonlärka, men mycket av sömnproblemen går att rätta till.
En bra bok som handlar om det här är "Tonårssömn, ungdomars sömn och dygnsrytm." av Olle Hillman, barn- och ungdomsläkare med stor kunskap och erfarenhet inom området.
Den här boken rekommenderar jag till alla som jobbar med tonåringars hälsa, till alla tonårsföräldrar och, förstås, till alla tonåringar som vill sova bättre.
Den är lättläst, kortfattad och innehåller bra fakta. Jag uppskattar särskilt att den tar upp en del om sömn och matvanor.
Såg ni Skavlan för några veckor sedan? En ung medicinstuderande forskare pratade om att kolla ner i toaletten för att se vad tarmen producerat. Jag hade aldrig hört talas om henne men vilken tjej! Engagerande och rakt på sak, ogenerat och kunnigt berättade hon bland annat om den bästa sittställningen på toa, att det finns koppling mellan tarm och hjärna och att tarmen är vacker!. Naturligtvis blev jag väldigt nyfiken på boken de pratade om, det som kommer ut där bak är ju liksom produkt av vad som stoppats in - maten. Boken inhandlades och med stor behållning läser jag nu boken Charmen med tarmen av Giulia Enders.
I boken beskrivs matens väg genom kroppen på ett underhållande och lättillgängligt sätt. Visst är det ibland kanske väl mycket förenklat men inte så att det blir sakfel. Vissa saker är för mig självklarheter men det finns en hel del samband som jag "glömt". Ibland ser man ju inte skogen för alla träd...
Ett smakprov ur boken: ".... Vissa signalsubstanser som vi utsöndrar när vi är mätta kan stimulera områden i hjärnan som gör oss trötta. Trötthet kanske stör hjärnans arbete, men vår tunntarm tycker att det är perfekt. Den kan arbeta som effektivast när vi är behagligt avspända. Då har den nämligen som mest energi till sitt förfogande och blodet är inte fullt med stresshormoner. En stilla bokläsare är bättre på matsmältning än en uppstressad företagsledare."
Jag gillar den här boken! Läs den!
Vår kokbok och vår vegetariska kokbok gillar jag skarpt! Så gissningsvis är vår julkokbok också helt okej. Kanske ett julklappstips?
Laga för fler utan gluten och mjölk av Evelina Svensson.
Den finns att köpa i bokhandel och på nätet. Men jag föreslår att du jämför priserna innan du slår till och köper den, för det skilde mer än 100 kr mellan olika försäljare när jag kollade.
Ordet ortorexi kommer från grekiskans "ortho", renlärig, och "orexis", aptit. Ortorexi handlar om att man vill äta rätt och träna mycket. Men när man har ortorexi äter man faktiskt inte alls så det är gynnsamt för ens hälsa utan man äter för lite energi, för ensidigt, för fettsnålt och för lite kolhydrater samtidigt som man tränar hårt och tvångsmässigt.
Det vill säga, man äter helt fel, men man tycker att man lever hälsosamt!
Precis som andra sorters ätstörningar utvecklas ortorexi ofta gradvis. Man kanske börjar med att sluta äta godis, snacks och sötsaker samtidigt som man ökar mängden fysisk träning. När man ser resultat, till exempel i form av minskad vikt, mer synliga och definierade muskler eller ett lättare löpsteg, ökar man träningsdosen ytterligare och börjar äta alltmer restriktivt. Till slut kanske man tränar som en elitidrottare och äter som en viktväktare eller lågkolhydratbantare.
Unga människor som idrottar och tränar hårt från början kan också drabbas av ortorexi genom att de börjar äta mer "nyttigt". Det kan vara svårt att upptäcka då de äter normala mängder mat, men alldeles för lite i förhållande till vad man förbrukar. Om man tränar hårt och börjar dra ner på energiintaget kan man utveckla, inte bara ortorexi, utan anorexi väldigt snabbt.
Det finns inte någon enkel universalförklaring på varför man utvecklar en ätstörning, det kan se ut på många olika sätt, men i vårt samhälle där hård träning och hälsosamma matvanor ses som positiva karaktärsdrag och där det pumpas ut kost- och träningsråd varje dag i media ökar förstås risken för att fler drabbas.
Idag finns inte ortorexi med som en egen ätstörningsdiagnos, utan det sorterar under ospecifierad ätstörning om man inte har magrat så mycket att man har utvecklat anorexi.
Jag träffar många ungdomar som har problem med mat och träning. Det är vanligt att man har ett tvångsmässigt förhållande både kring att man vill äta nyttigt och träna mycket , men är normalviktig och inte heller har så lite fett på kroppen att man ser kraftigt avmagrad ut. Men man kan må oerhört dåligt både fysiskt och psykiskt av det här problemet trots normal kroppssammansättning.
Energi- och näringsbrist påverkar både det fysiska och psykiska måendet. Man kan till exempel få humörsvängningar, ökat tvång, frusenhet, koncentrationssvårigheter, yrsel, magproblem och sömnproblem även om man har en normal kroppssammansättning om man äter för lite i förhållande till vad man behöver.
Att ständigt tänka på hur man ska träna och äta och känna ångest så fort man äter något utöver sin plan eller om man hoppar över ett träningspass är ju också väldigt jobbigt och stressande oavsett om man är i svält eller inte.
Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko har många års erfarenhet av att jobba med ätstörning och de har tillsammans skrivit en bok om Ortorexi.
Jag rekommenderar den boken, även om jag tycker att de koncentrerar sig lite för mycket på svår ortorexi, när det ligger i gränslandet till eller har utvecklats till anorexi. När man blivit så sjuk att man har tappat mycket i vikt, tränar lika mycket som eller mer än en elitidrottare och äter som en viktväktare eller lågkolhydratbantare och har kroppsfett på samma nivå som en anorektiker. Då är man väldigt sjuk.
Det är bättre om man ser problemen innan de har hamnat på den här nivån. Ju snabbare man får hjälp desto bättre.
Jag vill att alla idrottsledare, instruktörer på gym, danslärare, idrottslärare, ridlärare och andra som har med fysisk träning att göra läser den här boken. Men vänta helst inte med att agera till dess att ni har en svårt sjuk adept / ungdom / kund framför er. Lyft frågan så fort ni får tanken om att något inte står rätt till. Om det är möjligt.
Försök förebygga genom att belysa vikten av vila och tillräckligt med energi och näring för att få en stark fysik eller bli bra i idrott. Och, det mest självklara, snacka inte om viktminskning eller utseende.
Jag blir rejält irriterad när jag hör ungdomar berätta om idrottsledare som kommenterat deras vikt, gett råd om viktminskning eller som har berömt dem för att de minskat i vikt. En del idrottsklubbar har vägning och calipermätning av ungdomar. Hur tänker man då? Även om man gör det för att ungdomarna inte ska tappa i vikt blir ju effekten den motsatta. Det blir en fixering vid vikten i stället för att fokusera på glädjen i att idrotta och ha utvecklandet av kapacitet och prestation i fokus.
Se upp också för att berömma träning utöver den schemalagda eller överenskomna träningen. Fråga upp och ta reda på vad personen vill med den extra träningen och vad och hur mycket hen tränar.
Prata om vikten av vila och återhämtning. Det är ju verkligen inte alltid det är bättre att träna mer. Man behöver träna smart och inse att vila och mat är lika viktiga komponenter för prestationen som träning.
Jag tycker också att alla som ger råd om mat och fysisk aktivitet ska vara medvetna om det här problemet. Individanpassa råden efter personen och tänk på vilket språk ni använder om mat. Det går inte att ge exakt samma råd till alla människor.
Prata om vad man behöver få i sig för att må bra och prestera och inte vad man ska utesluta.
Framför allt önskar jag att alla som skriver om mat och träning läser den här boken och att man slutar skriva om hälsosam mat som om alla människor i hela Sverige har fetma eller metabola syndromet. Sluta skriva om dieter som om alla människor mår bra av dem.