Om du har en sjukdom eller ett tillstånd där maten är en del av, eller kanske hela, behandlingen ska du, så klart, få kostbehandling.
Många sjukdomar och tillstånd kan påverka förmågan eller lusten att äta då har du, förstås, rätt att få hjälp och stöd.
Du kan också ha ett förändrat behov av energi och/eller näring relaterat till sjukdom och ska, självklart, få hjälp även med det.
Det är skillnad på kostbehandling och kostråd.
Kostråd är inte individanpassade och grundas på de allmänna rekommendationer som finns om mat kopplat till hälsa. Till exempel att det är bra att äta femhundra gram frukt och grönsaker per dag.
Kostbehandling vilar däremot på en kvalificerad bedömning. Kostbehandlande åtgärd måste följas upp. Kostbehandling är en medicinsk behandling. Så om du har ett tillstånd där du behöver få kostbehandling funkar det inte att googla runt bland kostråd eller hoppa på hemmasnickrade dieter. Du ska, så klart, få hjälp av en person inom vården som kan kostbehandla!!!! Till exempel vid undernäring, diabetes eller födoämnesallergi. Och har du en sjukdom som kräver vård på specialistklinik ska kostbehandlingen ske där så din kostbehandlare kan samverka med övrig vårdpersonal.
Det kan vara en dietist (att kostbehandla är dietistens specialkompetens), men det kan också vara en nutritionist eller en särskilt utbildad sjuksköterska eller läkare som står för kostbehandlingen. Men hävda din rätt att få kostbehandling! Du ska inte behöva surfa runt på jakt efter diettips eller nöja dig med en broschyr eller allmän rådgivning från outbildad vårdpersonal. Här kan du läsa tidigare inlägg om skillnaden mellan dietister och kostrådgivare om du vill.
Till annan vårdpersonal som pratar mat: Jättebra att du pratar mat! Stor kram till dig! Bara genom att prata om matvanor och ställa öppna frågor som tillåter patienten att själv reflektera över sin livsstil kan du påverka till en positiv förändring.
Kom ihåg att det är viktigt att du tar reda på hur patienten äter, vad personen har för föreställningar och kunskaper om mat samt övriga faktorer som kan påverka innan du ger mer riktade kostråd eller ger dig in i kostbehandling. Ett exempel som är vanligt förekommande: En person som äter extremt restriktivt och fettsnålt och söker sig till sjukvården för förstoppning kanske inte blir hjälpt av rådet att äta mer fibrer, fullkorn och grönsaker samt dricka mer vatten? Om det behövs en kostbehandlande åtgärd som är utanför ditt kompetensområde - remittera till eller ta hjälp av dietist eller annan person med kompetensen.
Comments