Dietistbloggen

Fullkorn skyddar mot diabetes!

Vete, råg, korn eller havre spelar ingen roll! En nyligen publicerad studie  i the journal of nutrition, utförd på 50-65 åriga danskar, visade på detta. Ett intag på minst 50 gram av fullkornsspannmål visade sig minska risken för diabetes med hela 34% hos män och 22% hos kvinnor.

Vad räknas då som fullkorn?

Jo, fullkorn är spannmål där man använder hela kornet: frövita, grodd och kli/skal. Kornet kan vara krossat och malt till fullkornsmjöl eller helt och intakt. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkorns-couscous består helt av fullkorn. I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter.

Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra.

Hur mycket fullkorn ska man äta då?

Livsmedelsverket rekommenderar 70 gram per dag. Som jämförelse ger en portion havregrynsgröt och tre skivor hårt fullkornsbröd 71 gram fullkorn. Så det är verkligen inga orimliga mängder vi talar om.

Jag blir i alla fall peppad, men jag gillar ju granola, gröt, hårdbröd och fullkorn i allmänhet.

Här kan du läsa mer om studien på Lunds Universitets hemsida.

Här kan du hitta publikationen av studien i Journal of nutrition.

Här kan du läsa mer om fullkorn och livsmedelsverkets råd om fullkorn.

 

 

Restauranger ska veta skillnaden mellan laktosfritt och mjölkproteinfritt!

Laktosintolerans är nästan tusen gånger så vanligt som mjölkproteinallergi bland vuxna i Sverige. Ungefär 4-10% vuxna svenskar beräknas ha laktosintolerans medan 0.1-0.2% vuxna svenskar beräknas vara allergiska mot mjölkprotein. Det här gör att restauranger ofta har laktosfria eller laktosreducerade alternativ, de stöter ju på laktosintolerans relativt ofta. Däremot kan det vara svårare att få en måltid helt utan mejeriprodukter.

Vid laktosintolerans har man brist på enzymet laktas som bryter ner mjölksocker, laktos som är en disackarid, till mindre delar, galaktos och glukos som är enkla sockerarter - monosackarider. När den stora laktosmolekylen inte bryts ner i tunntarmen kan den inte tas upp genom tarmväggen och användas som energi. I stället fortsätter den ner i tjocktarmen och där ställer den till problem. Den stora molekylen fungerar som mat för tarmbakterier och det bildas gaser. Det är inte farligt alls, men när magen sväller upp får man vanligtvis knipsmärta. Den stora molekylen drar också åt sig vatten och resultatet av det här blir hastigt påkommande vattentunna diarréer. Så om du får ont i magen och diarré ganska snart efter du har druckit mjölk eller ätit glass, då är det troligt att du kan ha laktosintolerans.  De flesta med laktosintolerans tål små mängder laktos. De kan äta och dricka laktosfria mejeriprodukter. De kan äta vällagrade hårdostar. De kan äta smör och Bregott.

Det finns även laktasenzym i tablettform som de kan ta innan restaurangbesök, så de kan äta mat som innehåller laktos.

Vid mjölkallergi sker det en immunologisk reaktion mot proteinet i mjölken. Symtomen kan vara olika: allt från allvarlig anafylaktiskt chock (som man ju kan dö av) till hudutslag eller magsymtom som smärta, förstoppning, diarré eller kräkning kan förekomma. Mjölkallergiker tål inte laktosfria mejeriprodukter. De måste utesluta alla mejeriprodukter och livsmedel som innehåller till exempel vasslepulver, mjölkäggvita, kasein eller mjölkpulver. En del mjölkallergiker kan tåla små mängder mjölkprotein, men för det mesta gäller det att vara helt strikt. För restauranger gäller principen att maten ska vara 100% ren från mjölkprodukter.

En bra restaurang, som lagar maten från grunden och som har personal med baskunskap om allergier fixar att ta fram mjölkproteinfri mat. En del kockar är helt fantastiskt kreativa och skickliga på att ta fram god mat utan mejeriprodukter! Men en del kör med halvfabrikat, aioli/majonnäs med mjölkpulver i och fixar inte ens att steka maten i olja i stället för smör. Smör- och gräddkockar som inte klarar av att laga mat utan mejeriprodukter ger jag inte mycket för!

Här kan du läsa mer. Eller här

 

SCOFF-test = 5 enkla frågor som visar om du kan ha en ätstörning

Undrar du om du har en ätstörning? Fem enkla frågor kan visa om du ligger i riskzonen. Det ställer inte en diagnos, men visar om du behöver söka hjälp. Testet är utformat för personer som är 18 år eller äldre.

Gå in på länken och gör testet:

http://www.atstorning.se/patient-anhorig-3/scoff/

Frågorna är:

1. Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt?
2. Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter?
3. Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader?
4. Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal?
5. Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?

Två eller fler ja indikerar ätstörning.

Sen kan du ha en ätstörning ändå. Till exempel om du känner tvång att träna för att kunna äta. Det är bra att söka hjälp tidigt vid problem med ätbeteende. Vänd dig till en hälsocentral eller ungdomsmottagning/ungdomshälsa (om du är 16-22).