Som jag skrivit i tidigare inlägg hör man ibland misstro mot de kost- och näringrekommendationer som finns i Norden (och globalt). En del tycker att det är rekommendationerna som orsakar fetma, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdom och andra livsstilsrelaterade sjukdomar.
Men vad är det som ligger bakom svenskarnas matvanor?
Hur vanligt är det att äta enligt de Nordiska näringsrekommendationerna? Hur mycket makt har livsmedelsverket och socialstyrelsen över svenskarnas matvanor? Och är det vanligt att människor som ätit och rört sig ungefär i enlighet med de rekommendationer som finns under sitt liv har övervikt och metabola följdsjukdomar?
Eller är det så att det är rätt ovanligt att följa rekommendationerna? Att de flesta äter en större andel mindre näringstät mat än vad som är rekommenderat? Att intag av socker, feta livsmedel och alkoholinnehållande drycker är för högt för många? Kan det vara så att det är helt andra saker än vetenskap som styr vårt sätt att leva och äta?
Hur mycket makt har till exempel reklam och marknadsföring?
Vi lever i en värld fylld av stress, krav och yta där vi ständigt behöver unna oss godsaker, resor, prylar, skönhetsmedel och allt möjligt annat som kan ge tillfredsställelse för stunden. Och vi jämför oss ständigt med andra och påverkas av det som finns runtomkring oss. Kan det vara så att det har en större impact på svenskarnas matvanor än råd och rekommendationer?
Läs gärna Jacob Guidols inlägg i debatten om kostråden.
Comments