God måndag!
I helgen läste jag i VK om en kvinna som blev less på att dricka alkohol och det som det förde med sig. Hon hade inga som helst tendenser till alkoholism, utan hon ville bara ändra sitt sätt att leva och se vad det kunde innebära att helt avstå alkohol under en period. Det började med en månad, som blev hundra dagar och som blev till ett löfte om att inte dricka alkohol på ett år.
Hon hade redan sett massor med vinster: viktnedgång, bättre ork och att hon hittade helt nya sätt att umgås, till exempel. Men hon har också märkt att man blir ifrågasatt.
Det här med umgås utan att dricka alkohol är inte helt oladdat alla gånger. Jag är själv inte nykterist, men eftersom jag har ärftlighet för alkoholism har jag, som fullvuxen, valt att vara försiktig och restriktiv med alkohol. Särskilt i familjesammanhang. Barn och alkohol hör inte ihop alls.
Och visst kan jag känna att den som inte dricker alkohol på en fest ibland blir ifrågasatt och stämplad som tråkmåns eller överkontrollerad. För mig har det också blivit så att jag väljer bort sociala aktiviteter som inbegriper alkohol ibland. Lite trist, faktiskt, om jag ska vara ärlig. Jag blir lite osocial. Men jag har ju helt alkoholfria aktiviteter där jag träffar folk, så det blir ett annat sätt att umgås.
Jag har en son som är i gymnasieåldern som har valt att vänta med sin alkoholdebut och i hans fall blir det knepigt. De flesta av skolkompisarna dricker alkohol. Ska man då hänga med på fester fast man vet att det kommer att utövas grupptryck eller ska man sitta hemma framför datorn och umgås med vänner på det sättet i stället? Och den som öppet säger att hen inte festar med alkohol kanske inte blir någon partymagnet direkt. Det är lätt att hamna lite i utkanten.
Jag har en vuxen son också som gjort valet att inte dricka alls. Han äter ADHD-medicin, så det är ju väldigt bra att han inte dricker alkohol eftersom det inte alls är någon bra kombo. Han är stark i sig själv och har många kompisar som har gjort samma val. Sen har han kompisar som dricker också, men det är ingen som trugar och sätter press på honom att dricka. I hans gäng finns hög tolerans och respekt för varandras personlighet och livsval och jag önskar att det fick vara så i hela samhället.
Vad säger ni därute? Hur blir ni bemötta om ni väljer alkoholfritt på en fest?
Bara för att få in en bild sätter jag in en gammal bild med en jämförelse av energi i socker och whisky. =)
Ha en bra vecka!
Comments