Dietistbloggen

Mattrender - inspirerande och kul, eller kravfyllt och begränsande?

Aldrig någonsin i historien har vi haft ett sånt livsmedelsutbud som vi har nu. Det finns livsmedel från världens alla hörn, det finns veganska produkter som smakar exakt som kött och från mejerihyllan kan du välja produkt efter vem du är och vilka behov, verkliga eller inbillade, du önskar fylla.

På nätet sprutas det ut nya recept och tips i parti och minut. Nya "superlivsmedel" och dieter lanseras med jämna mellanrum.

Det här kan förstås vara superspännande, göra det enklare att variera maten och ge en massa inspiration och matglädje. Men myntet har två sidor. Att följa mattrender, eller det som anses rätt, kan bli begränsande och kravfyllt. Det är i alla fall många av de ungdomar jag träffar som upplever det så.

Eller som en person jag träffade uttryckte det: "jag vet ju hur jag ska äta för att må bra, men det känns som om det inte är tillräckligt! Alla andra följer ju dieter!"

En matlåda med köttfärsbiffar, potatis och broccoli kan helt plötsligt kännas helt förlegat och otidsenligt och kanske till och med oetiskt och ohälsosamt om omgivningen äter glutenfritt och veganskt. Fast det är en bra lunch i en, som helhet, bra kosthållning. Att äta en ostmacka och dricka ett glas mjölk efter träningen i stället för kvarg och hallon eller proteinshake upplevs som något förbjudet som helt kommer att sabba träningsresultaten i vissa kretsar.

Familjen som lagt om hela kosten till veganskt får en helsida i lokaltidningen och uttalar sig om hur de aldrig är sjuka numera. Det förmedlas liksom en slags "skyll dig själv att du inte är superpigg och frisk , du äter ju inte perfekt- mentalitet".

En perfekt och trendig kost, kategoriserar dig i gruppen "de hälsosamma och lyckade", medan en gammaldags "husmanskost" där det förekommer pasta och pannkakor sätter dig i gruppen "de obildade, omoderna, onyttiga och oansvariga".

Nu vill jag understryka att jag definitivt inte har något emot familjer som väljer en vegetarisk livsstil. Det är inte det det handlar om. Jag älskar själv vegetarisk mat och tycker om att inspireras av veganska recept, rawfoodfika och bakrecept utan tillsatt socker, även om jag inte är sockertaliban eller superstrikt på annat sätt.

Det är hela attityden kring att vad man äter definierar en som människa som retar mig. Föräldrar kan väl vara superbra fast de serverar makaroner och korv eller pannkaka till middag? Och man kan ha en alldeles tillräckligt bra och balanserad livsstil och ta ansvar för sig själv och sin hälsa och även miljön och samtidigt äta pasta med köttfärssås flera gånger i veckan?

Vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar? Tycker ni att utbud och trender kring mat enbart är inspirerande eller känner ni igen er i de här två olika sidorna av myntet? Kommentera gärna!

 

 

 

Mindre nötkött och mjölk?

Enligt en forskargrupp från Chalmers och Sveriges tekniska forskningsinstitut är de viktigaste kostomläggningarna för att minska klimatpåverkan att byta ut mejeriprodukter mot vegetabiliska alternativ och att byta ut nötkött mot kyckling och fläskkött.

De menar att det är viktigare åtgärder än att minska matsvinnet.

Okej, där ser man! I så fall tycker jag, som är mjölkallergiker och redan har noll mjölkprodukter i kosten, att det känns helt möjligt!

Det innebär förstås inte att vi inte ska försöka minska matsvinnet. Det påverkar ju också miljön och är ett smart sätt att spara pengar.

"Källa; VK 20160227"

Energihutt till avdelningsmellis

"Vad är det för procent i den hära" får vi ofta som kommentar när vi gör huttar och drinkar på avdelningen. Dessvärre ingen alkohol, men desto högre fettprocent i den här lilla hutten ;) I onsdags fick jag följande betyg: "He va go skit de hära, å inga ben!"

Som energiberikning rekommenderar vi ofta våra patienter lite extra fett då det ger mycket energi på liten volym. Här kommer ett recept på en liten energihutt som är enkel att göra med ingredienser man har hemma. Man kan dessutom variera smaken i det oändliga, bara fantasin sätter gränserna! Utbudet på avdelning är däremot lite begränsat men jag brukar smaksätta hutten med blåbär och sylt. Om man vill kan man även mixa i proteinpulver eller mjölkpulver för extra protein, men då blir det mer som en tjock kräm. Rapsoljan bidrar med mycket energi och hälsosamma fetter, och passar extra bra för diabetiker med nedsatt aptit då den inte ger någon större blodsockerhöjning.

Mixa samman:

1 dl rapsolja

0,75 dl yoghurt gärna med vaniljsmak eller smaksatt kesella

2 msk bär / fruktpuré / sylt

1 tsk vaniljsocker (kan uteslutas om du använder sylt)

Kan förvaras tre dygn i kylskåp. Vispa innan servering eftersom drycken kan ”dela sig” efter några timmar i kylen. Dessa kan även frysas in i medicinmuggar á 30ml. En hutt á 30ml ger ca 150kcal.

Ta 2 msk (30ml) 2-3ggr/dag.

Göder socker cancerceller? Kan lågkolhydratkost bota cancer??

Som dietist på Cancercentrum i Umeå stöter vi då och då på patienter som medvetet plockat bort kolhydrater ur sin kost i hopp om att svälta ut sina cancerceller. Tänk om det ändå vore så enkelt! Då hade vi inte behövt några läkare på onkologen, utan enbart dietister. Dessvärre finns det endast tre egentliga alternativ för att bota cancer: kirurgi, strålbehandling och/eller cytostatika (cellgifter). 

Vad kommer då dessa teorier ifrån? Cancercellen är glukosberoende och behöver alltså kolhydrater för att överleva, så jag kan förstå tänket... Men vad kännetecknar en cancercell? Jo bland annat att den har en ohämmad celltillväxt och därmed växer okontrollerat. Det är just detta som gör cancer till en ibland livshotande sjukdom. Detta betyder i sin tur att cancercellen ser till att få tillgång på glukos oavsett. Äter man inte tillräckligt med kolhydrater omvandlas proteiner och delar av fett till glukos. Proteinet kan då hämtas från muskulaturen vilket i sin tur kan minska vår viktiga muskelmassa. Cancercellen har även mekanismer som gör att kroppen blir insulinresistent och ej svarar lika effektivt på insulin som ska sänka blodsockret, och då höjs i sin tur blodsockret vilket även då ger cancercellen tillgänglig energi. 

Det finns idag inga vetenskapliga underlag för att en lågkolhydratkost kan bota cancer. Många med ätsvårigheter och nedsatt aptit har svårt för just stora mängder fett, protein och grönsaker relaterat till behandlingsbiverkningar. Att uteslutande äta dessa livsmedel kan då riskera att patienten blir undernärd. Då minskar både fett- och muskelmassan, immunförsvaret försämras och man tolererar inte behandlingen mot cancern lika bra. I värsta fall kan behandlingen behöva avbrytas. De rätter som lättast fungerar för de med nedsatt aptit eller mycket illamående är exempelvis äggrätter, potatismos, pannkaka, gröt, välling, fil, fruktsoppor, glass m.m. Då finns det säkert de som i sin tur påstår att "tumören vill ha socker" och därför önskar kolhydratrika livsmedel. Men samma preferenser gäller för de med nedsatt aptit och/eller illamående som inte har cancer. Så tänk till en extra gång innan du eller  någon annan med cancer gör dessa förändringar.

Men för att återgå till det viktigaste. Om du har cancer är det viktigaste ATT du äter och får i dig den energi och näring din kropp behöver. Oavsett om du äter mer kolhydrater eller mindre kolhydrater och mer fett eller mindre fett. 

Chokladmousse

En given dessert till lördagsmiddagen är ofta en god chokladmousse. Jag brukar ibland skippa grädden och istället göra en magrare variant med ägg och kesella. Det blir en lite kraftigare chokladsmak, men det vägs enkelt upp med en god bärkompott. Så nu kan du hålla nyårslöftet även lördagkväll!

4 portioner

Ingredienser:

100g mörk choklad, 70%

2 ägg

1 burk lättkesella

Blåbär, hallon och jordgubbar, färska eller frysta

Smält chokladen över vattenbad, eller enklast i en chokladsmältare. Separera äggvitan från äggulan och vispa äggvitan till ett hårt skum i en skål. Blanda äggulorna med chokladen och rör till en tjock kräm. Blanda sedan chokladkrämen med kesellan. Vänd försiktigt ner chokladkrämen i äggvitan, och blanda till en mousse. Varva chokladmousse och bär i fyra stycken serveringsglas. Börja med ett lager chokladmousse, sedan bär, chokladmousse och garnera till sist med bär. Låt stå i kylen tills servering.

Mjölkallergi eller laktosintolerans?

Många tycker det är svårt att veta skillnaden på mjölkallergi och laktosintolerans.

Jag tycker att det finns ganska bra information på livsmedelsverkets hemsida. Men här kommer min förklaring.

Mjölk består av protein, sockerarter, fett och vatten.

Vid laktosintolerans kan man inte bryta ner sockret i mjölken och vid mjölkallergi tål man inte proteinet i mjölken. Vid mjölkallergi måste alla mjölkprodukter helt plockas bort ur kosten, men vid laktosintolerans behöver man minska på eller eliminera såna mjölkprodukter som innehåller mjölksocker.

 

Laktosintolerans

Vid laktosintolerans har man brist på det enzym som bryter ner mjölksocker, laktos. Laktos består av två enkla sockermolekyler (glukos och galaktos) som sitter ihop= en disackarid. Bara enkla sockerarter kan tas upp via tarmväggen. Disackarider är för stora.

Det enzym som bryter ner laktos heter laktas.

När det inte finns tillräckligt med laktas fortsätter laktos ospjälkad vidare ner i tarmen. Där blir den mat åt bakterier och då bildas det gaser. Laktosen drar också åt sig vätska i tarmen och effekten blir vattentunn diarré. Vid laktosintolerans kommer diarrén ganska snabbt efter man har ätit någonting med mycket laktos.

Det förekommer vid sällsynta fall att barn föds med fullständig avsaknad av laktas. Då märker man det genom att de får diarré av bröstmjölken. Bröstmjölk innehåller mycket laktos. Men medfödd laktasbrist är extremt ovanlig och det är ovanligt att små barn har laktosintolerans.

Däremot brukar man få mindre laktas med stigande ålder. De flesta har inte fullständig brist på laktas utan det funkar att bryta ner mindre mängder mjölk. Man kan också ha brist på laktas på grund av att tarmslemhinnan är skadad på grund av obehandlad glutenintolerans eller efter en kraftig magsjuka.

När man har laktosintolerans tål man vanligt smör och brukar också tåla lagrade hårdostar eftersom dessa innehåller väldigt lite laktos. Många brukar också tåla fil och yoghurt där en del av laktosen har jäst bort i tillverkningen. Man brukar heller inte behöva läsa innehållsdeklarationer på sammansatta livsmedel.

Att välja laktosfri mjölk och glass och undvika messmör (hur vanligt är för övrigt messmör nu för tiden?) brukar räcka långt för de allra flesta.

Det är inte farligt att få i sig laktos för någon med laktosintolerans även om det naturligtvis gör ont i magen och är obehagligt.

 

Mjölkallergi

Vid mjölkallergi är man allergisk mot något av de proteiner som finns i mjölk. Här handlar det om en immunologisk reaktion och man kan reagera på massor av olika sätt. Från väldigt allvarlig livshotande anafylaktisk chock till magont och diarré. Reaktionen kan komma omedelbart eller något dygn efter man fått i sig mjölkprotein. Exempel på symtom är kräkningar, magknip, diarré, förstoppning, hudutslag, allergisk rinit, trötthet eller yrsel/svimning. Om symtomen inte är så allvarliga är det inte farligt att få i sig mjölkprotein och en del väljer att "fuska" ibland, men som sagt för en del är det livsfarligt att få i sig ens små, små mängder mjölkprotein.

En del mjölkallergiker kan tåla små mängder mjölkprotein, men för de flesta handlar det om att helt eliminera alla mjölkprodukter och allt som innehåller mjölkprotein ur kosten. Det innebär att man behöver läsa innehållsdeklarationen på alla sammansatta livsmedel.

Bland små barn är mjölkallergi vanligt och i regel växer allergin bort. Men för en del kvarstår allergin i vuxen ålder. Eftersom mjölkallergi oftast växer bort är det bra att testa att ge barnen mjölkprotein i någon form ungefär varje halvår. De barn som inte har en allvarlig, livshotande form av mjölkallergi kan föräldrarna testa hemma, själva.

De flesta föräldrar tycker förstås det är jobbigt att utsätta sina barn för något som kan få dem att må dåligt, men det är en fördel att kunna äta en normalkost när barnen blir äldre. Det gör livet så mycket enklare. Smaken på mjölkprodukter kan vara svår att vänja sig vid om man väntar för länge med att introducera mjölkprodukter i kosten.

Men det är inte bra att hålla på att provocera för ofta. Låt barnet må bra också. Provocera inte när barnet har en förkylning eller har haft magsjuka.

 Kom ihåg att om man tål mjölk är det ett bra livsmedel, särskilt för växande individer.

 
Bild: freepik http://www.freepik.com/free-vector/cute-cow-illustrations_792658.htm

 

Testar Oatlys nya snygga

Jag blev glad när jag såg den rosa, runda förpackningen! Mellanmålsprodukter som är enkla att skicka med mjölkallergiska barn och ungdomar växer inte på trän.

Men vad tycker jag om produkten då?

Ja, förpackningen är ju skitsnygg, men smakmässigt är det ingen höjdare de har kommit med! I mitt tycke är den här drycken alldeles för tunn och blaskig. Jag hade väntat mig en krämig shake, så jag blev ganska besviken.

Jag vet inte vem den här produkten riktar sig till riktigt? Om den är tänkt som återhämtningsdryck efter träning innehåller den alldeles för lite energi och protein och om det är tänkt som ett mellanmål innehåller den för lite fett.

Jag vill utmana Oatly att skapa ett mellis som är lite fetare och krämigare och som inte smakar alltför sött. Hoppas de antar den utmaningen!

Vääärldens godaste indiska gryta!

Den här grytan smakar verkligen som den man får på indisk restaurang, om inte godare! Har tyvärr inte hunnit ta någon bild innan jag kastat mig över grytan... Jag brukar göra själva såsbasen och sedan tärna i quorn, och jag brukar använda passerade tomater istället för krossade. Grytan blir även god med fisk. Har ni inte hela kryddor hemma går det bra med färdigmalna, bara att prova sig fram. Originalreceptet i sin helhet hittar ni här.

• 2 kardemummakapslar eller 15 kardemummakärnor
• 2 kryddnejlikor
• 3 svartpepparkorn
• 1 kanelstång
• 2 msk smör
• 1 tsk malen ingefära
• 1 tsk torkad vitlök/1 vitlöksklyfta
• 400 g passerade tomater
• 0,5 tsk chilipulver
• 1 dl lätt creme fraiche
• 1,5 msk honung eller socker
• salt

Stek kardemumma, nejlika, svartpeppar och kanelstång i smöret under omrörning ca 2 min. Tillsätt ingefära och vitlök och stek ca 2 min. Häll i krossade tomater och chilipulver, låt såsen sjuda 10 min. Häll i grädde och honung. Smaka av med salt. Lägg ner quornbitarna och låt koka ihop 5–10 min så att smakerna binds ihop. Servera med färsk koriander, ris och chapatibröd. PS. Gör dubbel sats!!! :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vilka är era favoritkryddor?

 

Om semlor, igen...

Tänkte re-blogga mina tankar om semlor från förra fettisdagen men som det data-geni jag inte är , fixade jag inte de smarta genvägarna. Men att kopiera, klipp-och klistra klarar jag! Och i år har det dykt upp ännu fler semmelvarianter....

Semlor är något speciellt. Pösig grädde, fluffiga bullar och söt mandelfyllning serverade med en kopp kaffe, ett glas mjölk eller varm choklad. Eller på gammeldags vis i djuptallrik med varm mjölk och kanske lite kanel strödd uppe på. Gott!

 I år verkar fantasin flöda ännu mer hos konditorerna. Jag har sett Wraps (inlindade som tunnbrödsrullar men med sött bröd) och läst om varmkorvsliknande semlor med en korvformad mandemasserulle i sött bröd med grädde som mos och vaniljsås och dekorgelé ringlat på för att imitera senap och ketchup! Alternativa fyllningar finns också också; Nutella, hjortron, blåbär, vanilj eller hallon! För några år sedan var Saffranssemlor väldigt populära, de såldes redan i december parallellt med lussebullarna.

Ibland förundras jag över människans uppfinningsrikedom när det gäller att få i sig kalorier. En semla som man köper i två-pack i butiken ger ca 450 kcal, alltså ungefär som en djupfryst matportion färdigmat. Mesta energin kommer från grädden men även mandelmassan bidrar. Att äta en sån till efterrätt fixar inte jag, hög risk för paltkoma efter den måltiden... Även som kvällsfika är det för mycket för mig.

Jag gillar ju semlor, alltså de vanliga med grädde och mandelmassa. Har jag tid och ork bakar jag gärna bullarna själv och gör dem då bara hälften så stora som köpesbullarna. De kanske inte blir lika fluffiga men på det här sättet kan jag unna mig en semla även om det inte är tisdag...

Fram för minisemlor!

(Tycker du som jag, håll utkik! Jag har sett minisemlor i några butiker, säljs då över disk!)

Finns det inga gränser för hur mycket energi man kan knöka in i redan energitäta livsmedel?

Jag läser i VK weekend om den fantastiskt goda nyheten friterad semla.

Men hallåå! Finns det inga gränser för hur mycket fett och socker man kan knöka in i sånt som redan från början är veritabelt raketbränsle?

Traditionen med fastlagsbullen har dessutom dragits ut så man redan innan jul kan njuta(?) av en semmelvariant med saffran. Som om det skulle behövas mellan glögg, pepparkaka med grönmögelost och alladinaskar?

Men, det är ju gott, kanske du säger? Ja, men ju mer av sån energität utrymmesmat du äter, desto mer måste du göra av med.

Sveriges befolkning tränar alltmer, men samtidigt är allt fler överviktiga och feta. Delvis för att många sitter för mycket stilla mellan de korta, intensiva träningspassen. Men framför allt för att vi "unnar oss" för mycket energität utrymmesmat!

Och ju mer söta och feta livsmedel du äter, desto mer sött och fett vill du också ha.

Varför tror ni att det har blivit så här? Att vi knökar in maximalt med energi i sötsaker och hela tiden måste "unna oss"?

Varför har svenskarna, med ensamrätt på ordet lagom, så svårt att hitta balansen?

Ur VK lö 6/2.