Dietistbloggen

Årets julklappar enligt Anna

Årets julklapp är, som vanligt, en helt onödig lyxpryl som långt ifrån alla har råd att inhandla och lägga under granen; robotdammsugaren!

Ja, hemma hos oss skulle det kanske behövas en sån, för vi är inte särskilt bra på att dammsuga så ofta som vi borde. Men jag ser ändå klara fördelar med att dammsuga manuellt; Det är sjukt bra vardagsmotion och man kan dra på musik och halvdansa och sjunga högljutt och det mår man rätt bra av, tycker jag!

Här är mina förslag på julklappar som ger bättre hälsa:

• 25 påsar näringsrik nötkräm på unicefs gåvoshop. Tre påsar per dag av den krämen kan rädda livet på ett barn. Det finns fler fina gåvor också som till exempel flyktingpaket och vaccinationer.
• Vad som helst som du köper på https://unicefbutiken.se/ , myrorna eller någon annan butik som säljer till förmån för välgörenhet.
• Kokboken "Mat för liv och lust" av Margit Eliasson och Gunilla Lindeberg. Hälsosam och god mat utan krångel och förbud!
• Egenfixad granola i en fin burk. Det finns massor av recept på nätet, men här har ni två från dietistbloggen; Granola 1 och granola 2.
• Reflexväst och broddar. Gör det möjligt att vara ute och röra på sig trots halka och mörker.
• Fröknäcke i fin plåtburk. Burkar finns det gott om på Myrorna och andra second hand butiker.
• En burk smarriga oliver. Olivburkar brukar ofta vara fina, tycker jag, men om du inte hittar någon som är snygg nog kan du hälla över i en glasburk och dekorera med ett fint band. (Hur många gånger har jag skrivit ordet "burk" hittills, förresten)?
• En biljett till en dansföreställning eller kanske till och med en kurs i dans. Forskning visar att det är bra för hälsan med kultur, särskilt dans. Att dansa själv ger förstås både motion och lyckorus, men även att titta på dans är hälsosamt.

Har du något bra tips på mysiga hälsoklappar? Dela gärna med dig!

 

Räkostsoppa

Det här är en av mina absoluta favoritsoppor! Den är väldigt snabb och enkel att göra och passar till vardags eller som förrätt. Nåt man inte tänker på är att räkost innehåller hela 16g protein per 100g, alltså mer än protein-poppisen kvarg (men mer energi dock, det går bra att göra soppan även på magrare räkost). Och som jag nämnt innan, jag jobbar med patienter som har svårt att svälja och mycket smärtor i munnen. Detta gör att de ibland endast får i sig flytande kost och då brukar jag bl.a tipsa om den här soppan som ger både energi och protein.

1 portion       

Ingredienser:

½ liten gullök

Rapsolja

4 dl vatten

1½ tsk hummer- eller skaldjursfond

1½ dl finriven morot

Ca 1 dl räkost

1½ dl frysta räkor

1 msk finhackad dill

Ev. salt och peppar

Finhacka löken och fräs den mjuk i lite rapsolja i en kastrull. Häll över vatten och fond och låt koka upp. Tillsätt moroten och koka soppan i några minuter, blanda sedan i räkosten. Tillsätt till sist räkor och dill och ta kastrullen från värmen, och smaka eventuellt av med lite salt och peppar. Servera soppan tillsammans med ett gott fullkornsbröd med hela korn, eller tärna i lite kall kokt potatis.

 

 

Nationella folkhälsoenkäten

Här kan du läsa om den nationella folkhälsoenkäten 2015.

Här hittar du statistik.

Sammanfattningsvis visar enkäten att alkoholkonsumtion och rökning har minskat, men att övervikt och fetma har ökat.

 

 

Ur verkliga hockey-livet

Även den som utåt sett är den starkaste kan behöva ta hjälp. Starkt att dessutom våga berätta!

Läs här !

eller här: http://www.vk.se/1570786/du-kommer-do-om-du-inte-borjar-ata

 

Grupptryck för bättre folkhälsa?

Det har aldrig varit så trendigt att träna som det är nu. Folk springer, gymmar, cyklar och tränar crossfit som aldrig förr!

Ett vanligt förekommande samtalsämne är vad eller hur man tränar, vilka gruppass man har varit på, om man har sprungit, vilka tider man har sprungit på och hur långt man har sprungit.

På mitt (ena) jobb är vi ett par stycken som tränar tillsammans ibland. Det blir en social grej.

På en del arbetsplatser anmäler man sig till motionslopp av olika slag. Det kan handla om allt från tuffa extremlopp till blodomloppet.

Jag tror nästan att det skapas som ett grupptryck kring träning. På samma sätt som det kan skapas grupptryck kring att läsa rätt böcker eller filmer. Att hålla på med träning eller prata om träning kan bli ett slags "socialt kitt". Något som gör att man känner sig inkluderad. Om man inte tränar eller pratar om träning riskerar man att bli, eller i alla fall känna sig, utanför.

På en utbildningsdag i HBTQ som jag var med på i fredags pratade vi om normer i samhället och vilka normer som finns just på vår arbetsplats. Vi konstaterade att det nog finns en slags hälsonorm hos oss och att kanske man kan känna sig utanför om man inte tycker att det är viktigt att röra sig, äta hälsosamt, inte röka och så vidare.

Att tillhöra normen, inte sticka ut för mycket, kan vara en rätt stark drivkraft. Man vill ju hellre vara med i gemenskapen än stå ensam utanför.

Kan det vara så att det allra bästa sättet att förändra folks vanor är genom att skapa trender, grupptryck och normer?

Och om det nu är så att grupptryck är det bästa sättet att få folk att ändra sina vanor - leder det i så fall till bättre hälsa? Eller mår människor i själva verket sämre för att de tvingas följa normen i stället för att gå sin egen väg?

Vad tror du?

 

Fredagsmys på avdelningen

I dagens diet-Sverige är det STORT fokus på hur man ska kunna begränsa sitt energiintag för att hålla vikten, eller vad man ska äta för att vara så hälsosam som möjligt. Men som med allt annat finns det en annan sida av myntet. I mitt arbete behöver personer istället få i sig mer energi, just för att kunna hålla vikten och vara hälsosam. Detta är något som vi dietister runt om på landets sjukhus och hälsocentraler jobbar hårt med. På onkologen, NUS, där jag arbetar får många i sig just för lite energi. Där är det viktigt med lite mindre måltider som man istället får äta oftare. Mellanmålen är av stor vikt! Förra året höll Karin här på bloggen i ett mellanmålsprojekt på onkologavdelningen för att få till lite roligare mellanmål. I fredags passade jag därför på att göra lite fredagsmys för patienterna, en mousse gjord på näringsdryckspulver med grädde. Kanske jobbar du på en avdelning med just denna problematik eller kanske på ett äldreboende? Då kan du prova den här!

Chokladmousse på calshake – 25port

10 dl grädde + 2 dl till garnering

5 frp calshake choklad

Vispa 10 dl grädde och calshake till tjock konsistens (för en mindre portion vispa 1frp calshake med 2 dl grädde). Fyll en plastpåse med mousse och klipp bort ett hörn, spritsa i serveringsglas. Dofta över lite kakao (enklast med en tesil). Vispa resterande 2 dl grädde och spritsa en klick på sidan om. Garnera med inlagda mandarinklyftor.

En portion ger ca 270kcal och 1.8g protein/port

 

Kan man bli överviktig av alkohol?

Övervikt får man när energiintaget är högre än energiförbrukningen under en längre period.

Alkohol är ju en energigivare, så visst kan man öka i vikt och bli överviktig av att dricka alkohol. Det beror ju på hur mycket och ofta man dricker och om alkoholintaget påverkar matvanorna i övrigt.

Ett gram ren alkohol innehåller sju kilokalorier. Det är rätt mycket, faktiskt. Ett gram kolhydrat innehåller fyra kilokalorier och likaså ett gram rent protein. Ett gram fett innehåller nio kilokalorier.

Fett, kolhydrater och protein är näringsämnen som vi behöver få i oss i viss mängd. Men alkohol, det klarar vi oss helt utan rent fysiologiskt.

Om man dricker mycket alkohol kan det leda till ett  för högt energiintag och en ordentlig viktökning.

Här är ett par exempel på vilken årlig viktökning det kan medföra om man utöver det dagliga energibehovet dricker:

• Fem glas wisky i veckan = fyra kilo.
• Tio flaskor starköl 33cl i veckan = nio kilo.
• Sex glas vin à 150 ml med 13,5 volymprocent alkohol i veckan = fem kilo.

En del tappar kontrollen över vad och hur mycket de äter när de dricker för mycket alkohol och en del äter annorlunda dagen efter. Pizza och coca cola som bakismat är väl inte helt ovanligt?

Så, det kan verkligen vara mödan värt att se över sitt alkoholintag om man vill hålla en schysst vikt eller minska i vikt. Var ärlig med dig själv, det är inte ovanligt att man underskattar sitt alkoholintag på samma sätt som man underskattar hur mycket godis, glass och fikabröd man äter. Sen är det förstås du som bestämmer om du vill ändra eller inte.

6 cl whisky - samma mängd energi som 32 g socker, det vill säga 9-10 sockerbitar

 

Ny forskning

Jag läser i Dietistaktuellt om en studie i Örebro där man kollat hur styrketräning och kost påverkar muskeluppbyggnad/muskelförlust hos äldre.

Från 40-års ålder förlorar vi i snitt 10 % av vår muskelmassa per årtionde. Något som påverkar livskvalitén mycket! Forskarna tror att detta beror på en låggradig inflammation.

I studien fann man att 2 styrketräningstillfällen per vecka under 6 månader gav 20 % starkare muskler.
Man såg dessutom att för dem som samtidigt förändrade sin kost till och med ÖKADE sin muskelmassa (detta är alltså kvinnor mellan 65 och 70 år).

På cellnivå såg man också att de som tränat och ändrat kosten hade en lägre grad av inflammation. De som inte ändrat kosten hade en högre grad av inflammation.

Vad ska man då äta för att minska inflammation och öka muskelmassa och muskelstyrka?
1. Vara i energibalans! (Få i sig så mycket energi som kroppen gör av med och vara viktstabil)
2. Få i sig mycket omega-3-fettsyror, ffa från fisk och skaldjur.

Burkar till mellis

Burkar med tättsittande lock är bra att ha om man vill ta med fruktsallad, yoghurt, kesomellis eller liknande. En del oroar sig för att använda plastburkar. Ett tips är att kolla efter symbolen glas och gaffel.

 

Här är mitt förmiddagsmellis: Äppelbitar med kanel, kardemumma, mandel, pumpakärnor och russin.

Ha en underbar dag!

Minska på fettet eller kolhydraterna för viktminskning?

Jag läser i VK om en ny metanalys där man jämför lågfettdiet med lågkolhydratdiet för viktminskning som publicerats i the Lancet.

Här kan du läsa sammanfattning av artikeln i The Lancet.

Tidigare forskning har visat att lågkolhydratdieter ger snabbare viktminskning i början, men att efter ett år spelar det ingen roll om man minskat på fett eller kolhydrater.

I den här studien har man tittat på 53  studier (RCT). När man jämför studier för viktminskning (oklart hur många av de 53 som var såna) har man sett att en energireduktion med minskad mängd kolhydrater och mer fett ger en signifikant större viktminskning än energireduktion med minskad mängd fett och högre andel kolhydrater även på längre sikt, över ett år.

Varför skriver tidningarna så knäppa rubriker, förresten? "Fettfritt inte bästa bantningsrådet"! Nä, men vem förespråkar en fettfri diet för viktminskning, egentligen?

Med tanke på att de flesta bara läser rubrikerna blir det här heltokigt! Men jag förstår att även VK är beroende av att sälja lösnummer och få många klick.

Innebär den här studien att vi ska rekommendera mer fett och mindre kolhydrater till alla överviktiga som vill gå ner i vikt?

Nej, men den styrker att vi ska vara följsamma till alla som vill minska energimängden på detta sätt. Vi måste förstås se till så alla patienter/klienter/kunder får i sig allsidigt med näring och att fettkvaliteten är bra.

De flesta dietister har inte en färdig diet som de kastar fram när någon vill ha hjälp att gå ner i vikt. (Eller jag vet inte nån som har det, faktiskt) Först kartlägger dietisten hur det ser ut nu med matvanorna (till exempel genom anamnes, matdagbok, kostregistrering eller frekvensformulär) och sedan pratar man med patienten om tänkbara sätt att minska på mängden energi på ett hälsosamt sätt och hur detta ska göras möjligt.

Sedan ger vi förstås information och har mallar med portioner och så vidare, men utifrån vad patienten önskar.

Eller vad säger ni kolleger?