« Dags att chatta! | Main | Tidig julfeeling med rödkålssallad. »

11 november 2013

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Tobias Lundberg

Hej
Jag läste just igenom chatten och har ett par funderingar.
Ni ger ju råd enligt det traditionella sättet att se på kost och avfärdar andra teorier kring detsamma.
Men samtidigt säger ni att ni inte läst vad Ann Fernholm skrivit, vilket jag tycker är uppseendeväckande eftersom hon varit en stor del av den debatt som förts ganska intensivt de senaste åren och som jag tagit för givet skulle vara en naturlig del av ert yrke att följa. Av ren nyfikenhet, om inte annat.

Jag tycker dessutom exemplet med Ann Fernholm var väldigt bra, eftersom hon hela tiden fört en väldigt nyanserad diskussion, med tydliga sakargument - en befrielse i en debatt där tonläget emellanåt slagit över.
Jag tycker helt enkelt att hon förtjänar att tas på allvar för sitt arbete.

Det här leder fram till två frågor.
1. Hur ni kan avfärda åsikter som ni aldrig satt er in i?
2. Hur tror ni att er egen trovärdighet påverkas om ni inte åtminstone begrundar argument från meningsmotståndare?

Karin Byström

Hej Tobias!
Självklart följer vi diskussionen kring diabeteskost och forskningen kring kost. Vi har dock inte möjlighet att läsa alla bloggar och böcker på området. Vårt arbete består till stor del av patientarbete

Jag tycker inte att vi avfärdar någon åsikt, utan det vi svarade var att vi inte kunde kommentera det i och med att vi inte läst hennes texter.

När man uppbär legitimation har man en skyldighet att ge god och säker vård. Detta innebär för oss att vi bara kan ge kostråd som det finns god evidens för. "Meningsmotståndarna" som du kallar dem kan ha många poänger och många "rätt", men vi kan bara rekommendera det som det finns tillräckligt med evidens för.

När det gäller dieter så finns det många vägar att gå. Vi avslutade en kommentar med "Vad håller i längden?". Där visar evidensen att det är otroligt svårt att följa en diet över tid. Vi strävar därför efter att göra små förändringar i kosten, som patienten inte tycker är någon större uppoffring eller någon stor skillnad från hur den äter nu. Då brukar förändringen bli mer bestående och resultaten kommer på sikt.

Anna Karlsson

Hej Tobias! Vad kul att du har tagit dig tid att läsa igenom chatten. Tråkigt att du upplever att vi avfärdar åsikter där. Jag håller emellertid inte med dig om det och förstår inte riktigt vilken teori du tycker att vi avfärdar? Jag tycker att vi svarar sakligt, nyanserat och enligt gällande forskning. Det går förstås väldigt snabbt när man chattar och man har inte möjlighet att skriva långa, utvecklade svar. Vi svarade på 32 frågor på en timme, tror jag! Som legitimerad dietist är jag skyldig att jobba evidensbaserat och så vill jag också jobba, det är en kvalitetssäkring för mina patienter och klienter. Den översyn som nu gjorts av Nordiska näringsrekommendationerna har väldigt stark evidens. Du kan läsa om den här: http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/nord-2013-009
Vi hann tyvärr inte kolla upp Ann Fernholms åsikter under chatten. Jag har kollat lite nu och kommer definitivt att läsa hennes bok så snart jag hinner. Det ligger två andra böcker på nattduksbordet som jag måste läsa först bara. Det skrivs otroligt mycket om mat och hälsa just nu och det är tyvärr omöjligt att hinna med att läsa allt.
Här är mina svar på dina två frågor:
1. Alla har rätt till sin egen personliga åsikt. Från det till att lägga sin åsikt till grund för vad som ska rekommenderas till befolkningen är något annat. Här handlar det inte om åsikt utan om forskning. Men vi avfärdar inte någonting innan vi har satt oss in i det.
2. Vi begrundar alla sakliga och underbyggda argument. Jag ser det inte som en kamp mellan olika åsiktsläger. Det finns nyanser i allt. Jag tror att de flesta tillskriver legitimerade dietister en mycket hög trovärdighet eftersom vi jobbar evidensbaserat och har en bra utbildning i grunden. Men vi ska inte stänga öronen för alternativa teorier och det gör vi inte heller.

Veronica A

tycker det är bra att ni har betonat evidens här men tyvärr glöms det bort i "vanlig" debatt...

Anna Karlsson

Hej Veronica och tack för att du är så flitig på att kommentera vår blogg och komma med tips!
Ja, översynen av NNR har varit grundlig. Ett hundratal forskare har gått igenom all aktuell forskning. Så det handlar ju inte om att hålla fast vid traditioner utan rekommendationerna vilar på en solid vetenskaplig grund.

Tobias Lundberg

Tack för svaren.
Det ska bli spännande att höra vad du tänker kring Ett sötare blod, Anna.
Det här är Ann Fernholm slutsatser i korthet:
http://www.expressen.se/debatt/punktera-myten-om-farliga-fettet/

Ni verkar båda lite oförstående till vad jag syftar på för skilda åsikter, vilket i sig är märkligt, men just det hör inte riktigt till själva sakfrågan.
Allt hänger ju ihop och rekommenderas man hålla igen på fett, måste förstås energin komma från andra makronutrienter, vilket skapar åsiktsskillnader kring kolhydrater också, men det är i första hand synen på fett jag menar. (Hur mycket protein vi bör få i oss verkar alla inblandade vara tämligen överens om).
I fråga om fettet ser jag som utomstående betraktare tydliga ”åsiktsläger”, med mycket mer än ”nyansskillnader” i slutsatserna.
Den här artikeln från gårdagens DN är ett exempel
http://www.dn.se/ekonomi/svenskar-struntar-i-myndighetens-fettrad/

Ni har såklart rätt i att hälso- och sjukvården inte kan ge vilka råd som helst, och blandar man in ”åsikter” är man ute på tunn is, men i ert resonemang kring evidens uppstår en paradox.

Ni känner ju också till att det de senaste åren publicerats rätt många studier som inte ger något stöd för teorin om det mättade fettets hälsoskadliga effekter, utan i vissa fall faktiskt visar motsatsen – att dagens råd om lågfettskost ökar risken för hjärt-kärl-problem.
Jag har inte läst studierna, men om den forskning ni lutar er emot har så stark evidens som ni säger, måste det innebära att de professorer, läkare och vetenskapsjournalister som gått igenom modern forskning starkt överdrivit hur välgjorda studierna är och att de därmed inte kan tillmätas något egentligt vetenskapligt värde. Detsamma gäller personernas slutsatser.
En annan teori skulle kunna vara att den grupp som jobbat fram NNR:s råd av någon anledning inte tagit hänsyn till dessa studier, men det vill man ju inte gärna tro.

Det finns ytterligare ett svårförklarat samband kring kost och hälsa.
Sedan 80-talet, då dagens lågfettsråd infördes på bred front – med bl a nyckelhålsmärkningar och kostpyramider – har diabetes blivit otäckt mycket vanligare.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/diabetes-drabbar-allt-fler/

Samtidigt vittnar massor av diabetiker om hur de tillfrisknat genom att dra ner på kolhydrater (det som höjer blodsockret) och äta sig mätta på fett istället.
Då diabetes hänger samman med högt blodsocker tycker jag det låter konstigt att en kosthållning som får sådana enorma hälsoeffekter på ett av det metabola syndromets största problem, skulle vara hälsovådligt ända tills sjukdomen brutit ut.

Slutligen. Ni kallar bl a paleokost för en ”uteslutande” diet, vilket man får förstå att man ska passa sig för, men jag kan inte se att den är mer uteslutande än det ni själva förespråkar. Det är ju bara olika livsmedel man rekommenderas att hålla igen på.

Karin Byström

Hej igen Tobias!
Kul att du är så intresserad av kost!

Som du säkert har sett utav nya NNR så rekommenderas vi äta 25-40 energiprocent fett och 45-60 energiprocent kolhydrater. Dessa siffror har ändrats till att ha större spann, för att öppna upp för en mer individuellt anpassad kost.

Du skulle alltså kunna äta 40 energiprocent fett, 45 energiprocent kolhydrater och 15 energiprocent protein. Detta skulle följa NNR och jag skulle inte alls kalla det en lågfettskost. Kallar du 40 % av intaget för lågt intag av fett?

Har man insjuknat i diabetes finns möjligheter att sjunka ytterligare några procentenheter i kolhydratintag, om det passar patienten att äta så.

Den jämförelse du gör med införande av nyckelhål mm och att det är då diabetessjukdomarna skjutit i höjden, den går inte att göra på det sättet! Det är otroligt mycket som förändrats sedan 80-talet. Hur mycket idrott vi har i skolan, intaget utav läsk och godis, ökat sittande framför skärmar mm mm. Bara för att vissa kostråd infördes då går det inte att koppla ihop dem med insjuknande.

Vi vet genom koststudier att det är få människor som följer de Nordiska Näringsrekommendationerna. Däri ligger den stora utmaningen, att få följsamhet!

Äter man t.ex. 40/45/15 så är det inte en uteslutande kost. En uteslutande diet är sådana där vissa livsmedel är bannlysta och inte får ätas alls. Så jobbar inte vi. Man kan äta utav allting, det handlar om mängd och frekvens.

Det finns god evidens för att vi mår bättre om vi minskar på mängden mättat fett, till fördel för enkel- och fleromättat fett.

Återkom gärna om du har fler funderingar!

Anna

Vilken spännande diskussion det har blivit! Tycker det är jättebra att kommenterar Tobias.

Jag håller med Karin i hennes svar.

Vill också tillägga att rekommendationer och det sätt människor äter på under en tidsera inte nödvändigtvis är samma sak, tyvärr.

Jag som faktiskt var barn, tonåring och vuxen under åttiotalet kan vittna om den fettskräck som rådde då. Allt var light, fettfritt, minimjölk etc. Det hade troligen sitt ursprung i den forskning som fanns, men de som var hälsofreakar åt extremt mycket mindre fett än de rekommenderade 25% som då rådde. Socker var däremot inte så laddat och inte heller andra snabba kolhydrater. Detta trots att en fiberrik kost rekommenderades. Man kunde äta nyponsoppa med mariekex till lunch, vilket ses som, i princip, otänkbart idag. Nu är allt otroligt tvärtom. Många törs inte äta fullkornsbröd, potatis och liknande näringstäta livsmedel, men baserar gärna såsen på grädde och blankar den med en rejäl klick smör.

Ur ett befolkningsperspektiv har både intaget av mättat fett och socker ökat.

Det finns mycket god evidens för att en totalt sett hög andel mättat fett i maten ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Att de forskare som har har deltagit i den senaste översynen av aktuell forskning vilken NNR baseras på skulle vara jäviga eller partiska på något sätt har jag mycket svårt att tro. Konspirationsteorier ger jag inte mycket för.

Angående Paleolitisk kost/ stenålderskost: Mejeriprodukter, salt, sädesslag, socker och processade oljor ska uteslutas. Men det kanske har kommit någon modifierad variant av "paleo" nu? "postpaleolitisk" eller "mesolitisk" kost nu. Trenderna svänger.

Ha det superbra!

Tobias Lundberg

Tack.
Jag skulle i alla fall inte kalla ditt upplägg lågkolhydratkost, Karin, vilket är vad de jag refererar till förespråkar och också menar att det finns mycket större evidens för leder till hälsofördelar. Det undrar jag fortfarande hur ni ser på.
Det finns ju onekligen också en diametralt skild uppfattning om bevisläget kring mättat fett. Ni får gärna posta länkar till den mycket goda evidensen, för det har varit svårt att få fram.

Vad gäller diabetes så får man inte det av att sitta stilla. Eftersom det hänger ihop med blodsocker och insulin, tycker jag det är ett tunt resonemang att inte härleda utvecklingen till vad vi stoppat i oss under de åren. Hade vi ätit på sätt som gav oss mindre insulinbelastning, hade också diabetesfallen varit färre.
Att man sedan genom att röra sig mycket, kan tåla högre intag av snabba kolhydrater är att se saken från fel håll, tycker jag. Det är som att en läkare medicinerar bort symtomen istället för att leta orsaken.
Och när fettskräcken tog fart, blev det ju precis som du säger Anna. Och det hänger kvar.
På förskolorna serveras t ex dagligen sötade grejer som messmör, cornflakes, sylt, nyponsoppa, och det dricks lättmjölk, allt en följd av att fettet ska undvikas.
Tyvärr blir det då en massa näringsfattig energi som severas, med en berg-och-dalbanekurva i blodsockret - och det är ju så det ser ut i samhället i stort också. Till exempel finns väl nyckelhålsmärkningen kvar fortfarande?

Jag tror inte heller på konspirationsteorier, men väldigt mycket på vinstintressens makt över samhällsutvecklingen, och det vore naivt att tro att livsmedelsbranschen skulle vara undantagen de mekanismer som gäller överallt annars.
Ralf Sundbergs bok Forskningsfusket ger en bra bild av läget.

Paleokost är nog så som du definierar den, Anna. Jag trodde ni syftade på den bannlysning av kolhydrater som en vill få low carb-kost till att betyda.
Däremot tycker jag det inte är så märkligt att rekommendera lågt/inget intag av sådant som varit människan som art helt främmande under evolutionen.
I dagens samhälle blir det säkert lite krångligt att äta så och jag förstår att ni får svårt att få folk att följa ett sådant upplägg med den massiva exponering av snabba kolhydrater man möter var man än vänder sig.
Men ur ett evolutionärt perspektiv är det väldigt svårt att argumentera emot. Det är trots allt en trend som, väldigt lågt räknat, höll i sig flera hundratusen år.

Anna Karlsson

Hej igen! Jag tänker att vi är eniga om en hel del Tobias. Vi är överens om att en massa onödigt socker påverkar hälsan negativt och det är bra att äta näringstätt.
Vi är också ense om att fett är livsnödvändigt och om man äter för lite fett påverkas hälsan negativt. Om man äter för fettsnålt och/eller för lite energi totalt sett blir man sötsugen. (kolhydratbrist ger också sockersug/hetsätningssug) Jag håller med dig om att nyponsoppa och andra sötade mellanmål på dagis inte är bra. Men vi är väl inte riktigt ense om hur stor andel mättat fett som är lagom. Du ska få den efterfrågade referenslistan av mig senare, jag ville ge dig ett snabbt svar om det andra. Ja, vinstintressernas makt över svenskarnas kostvanor spelar nog stor roll på olika sätt. Men jag tror verkligen att alla de studier som ingick i Nordiska översynen håller måttet och är utförda på rätt sätt.
Avseende den hundratusenåriga trenden =) så åt man nog inte likadant under hela stenåldern. Här är ett bra inlägg av Jill Holmström på matvett.sehttp://www.matvett.se/paleo-stenalderskost/

Ta hand om dig Tobias!

Tobias Lundberg

Det var ett intressant inlägg, Anna. Och kul att du länkar till andra. Tyvärr har både Jills och ditt resonemang en del luckor.
Jag börjar med det förra.
Nej, man dog inte ”väldigt ung på den tiden”. Det är en välspridd myt, men allt tyder på att de som klarade sig från rovdjur och infektioner, blev nog så gamla som oss och dessutom friska.
Knappast hade någon av oss varit här ifall kosten orsakat sådan näringsbrist att folk dog så unga som hon vill låta påskina.
Hon nämner heller inget om (eller vet inte) att medellängden sjönk med över en decimeter när vi blev bofasta jordbrukare. Eller att tänderna började ruttna sönder.
Och detta hände alltså trots att det nog är få som slitit så hårt som jordbrukare innan traktorn uppfanns.
Jag tvivlar inte på att motion är bra för hälsan, men det är vad som ligger på tallriken som är avgörande.
Det är för övrigt först de senaste 50-60 åren människor blivit lika långa som vi var innan jordbruksrevolutionen.

Att man kan spåra rester av mjöl (från icke-domesticerade frön, får man anta) 30 000 år tillbaka är också ett tunt argument.
För det första är det inte någon direkt imponerande tidsperiod i evolutionära sammanhang, men framför allt är det knappast rimligt att därifrån dra slutsatsen att vi bör bygga en kosthållning där basen av energin ska komma från spannmål.
Nog har vårt släkte vuxit fram i två miljoner år på en väldigt varierad kost, med det finns inga belägg för att vi ställde om till jordbrukare tidigare än för ca 10 000 år sedan, vilket innebär att det allra mesta vi ätit är det som jagats och samlats, som Jill skriver.

Och hur man ska kunna riskera kalciumbrist på en sådan kost är för mig en gåta.

En annan gåta är det ”socker- och hetsätningssug” som du menar uppstår vid ”kolhydratbrist”.
Var kommer den slutsatsen ifrån? (Och vid vilken nivå uppstår en brist?)
Jag har själv testat att undvika spannmål och socker, med den enda effekten att när abstinensen klingat av och vanemakten släppt sitt grepp, försvann också sötsuget.
Och någon hetsätning har jag heller aldrig sett. Tvärtom kunde jag många gånger känna mig totalt osugen på mat, fastän klockan visade lunch. Jag står mig helt enkelt mycket längre på sådan mat, än mer kolhydratbaserad.
En person säger i och för sig inget, men det är ju ologiskt att ett lågt och jämnt blodsocker (som blir effekten av att äta lite kolhydrater, men äta sig mätt på fett och protein) skulle trigga hunger och sötsug. Och alla vittnesmål om just viktnedgång vid ”kolhydratbrist” skulle ju i så fall inte heller stämma. Hetsätning och sötsug låter som giva överviktsskapare.
Plus att just viktnedgångsbiten backas upp av forskningen. Enligt Andreas Eenfeldt finns ”minst 18 moderna studier av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (ingen har visat signifikant sämre effekt)”.
http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/studier-pa-viktnedgang-med-lagkolhydratkost

Det var som sagt skoj att du postade en länk med andra tankar, och jag bjuder gärna tillbaka.
Den här återknyter till diabetesdiskussionen vi inledde med. Tyvärr är han lite för amerikansk, men det kan jag inte göra något åt. (Inte han heller, kanske).
Men bortsett från det är det bra. Från i våras, 15 minuter långt.
http://on.ted.com/PeterAttia

Karin Byström

Du argumenterar för sådant som vi redan bekräftat, Tobias. Lågkolhydratkoster ger större och snabbare viktminskning på kort sikt, men på lång sikt ses ingen signifikant skillnad mot andra dieter.

Vi kan komma överens om att dina åsikter till viss del stämmer överens med det vi som legitimerade dietister rekommenderar till en frisk befolkning. Till viss del stämmer det inte överens, och detta beror på att vi jobbar evidensbaserat.

Tobias Lundberg

Det är ju kul att vi är ense om vissa delar, men det intressanta tycker jag är de andra punkterna, eftersom det är där något kan leda till något nytt.

Det sista du skriver, kan jag inte tolka som annat än att det då INTE finns evidens för t ex mättat fetts ofarlighet eller risker med stärkelse som majoritetskälla för energi.
Jag försöker som sagt bara dra slutsatser av vad mer utbildade och insatta människor säger - för att kunna fatta beslut för mig själv och inte bara okritiskt köpa andras åsikter - och därför är jag jätteglad åt den hjälp sådana här diskussioner ger.

Därför vore det så intressant att höra hur ni ser på Attias föreläsning, Ann Fernholms resultat och de frågor jag ställde ovan.
Tillsammans med referenslistan Anna pratade om, skulle det bidra mycket till möjligheten att göra bättre bedömningar.

Anna Karlsson

Kul att du är taggad. Kanske skulle du utbilda dig till något inom kostvetenskap med tanke på ditt stora engagemang?
Det behövs exempelvis fler män inom dietistkåren.
De Nordiska näringsrekommendationera är ju nya, men forskningen går förstås framåt hela tiden.

Om du har läst vår blogg vet du att vi alla fyra dietister som bloggar är eniga om att det finns olika vägar till en bra hälsa. När vi jobbar med patienter eller klienter måste vi utgå från just den individen. Allmänna rekommendationer är inte detsamma som kostbehandling.

Jag har tyvärr ingen färdig länk med alla studier. Här är några av studierna:

Systematiska litteraturgenomgångar:
Mente et al 2009 (kost och hjärt- och kärlsjukdom)
Sofi et al 2010 (Medelhavsliknande kost och hälsa)
Brennan et al 2010 (Matmönster och bröstcancer)

Samstämmiga resultat: Matmönster med rikligt med vegetabilier, fisk, lågfett mjölk och vegetabiliska oljor => lägre risk för kronisk sjukdom

Experimentiell studier:
Lyon heart study
DASH, Usa

Sysdiet, nordisk http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/2013/03/n%C3%A4rproducerad-mat-f%C3%B6r-hj%C3%A4rta-och-k%C3%A4rl.html

Åkesson et Al 2013
Heart effects associated with food charachteristics of the Nordic Diet - a systematic literature review


Ha det gott!

Anna Karlsson

De systematiska litteraturgenomgångarna är publicerade i vetenskapliga tidskrifter, men håller på att sammanställas i en samlad skrift. På denna länk hittar du genomgångarna område för område. Här ligger bland annat kapitlet och referenserna till fettrekommendationerna: http://www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/Public-consultation/

Tobias Lundberg

Hej. Och tack för sammanställningen.
Jag hittar inte alla studier, men Åkesson-studien verkar ju inte handla om fett och säger dessutom uttryckligen att det finns ett "tydligt behov av interventionsstudier".
Dash-studien (eller -dieten) tycks vara fokuserad på personer med högt blodtryck.
Och vad gäller Sysdiet hade ju kontrollgruppen inga restriktioner för varken vitt bröd eller läsk. Plus att de åt mindre grönsaker, så det måste vara svårt, för att inte säga omöjligt, att då slå fast att smöret är den avgörande faktorn.

Samtidigt konstaterar ju t ex SBU-rapporten Mat vid fetma, att "det vetenskapliga underlaget för att säga att mättat fett kan leda till hjärt-kärlsjukdom måste anses vara bräckligt". (Projektledaren för studien upprepade det igen på läkarstämman förra veckan).

Jag vill inte verka bångstyrig, men jag får inte ihop det.
Vad är det i t ex Peter Attias och Ann Fernholms argumentation som brister?
Liksom jag, som sagt, undrar över kalciumbrist vid paleokost och resonemanget kring kolhydratbrist?

Mvh
Tobias

Anna Karlsson

Hej igen!
Varsågod.
Flera av studierna handlar om matmönster. Kolla gärna på den här länken där de presenterar nya NNRhttp://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/naringsrekommendationer/Nya-naringsrekommendationer--seminarium/
Jag kan fortfarande inte uttala mig om Ann Fernholms bok, då jag inte har läst den.
Jag kollade på klippet du skickade mig med Peter Attias anförande. Jag fick inte riktigt klart för mig om han hade några synpunkter på kostrekommendationer, men visst kan det vara så att insulinresistensen är primär och att den inte behöver vara en produkt av ohälsosamt ätande eller övervikt. Det pågår studier på tarmflora och diabetes typ två har exempelvis en hög genetisk faktor. Jag blev lite illa berörd av att han tyckte att kvinnan han använde som exempel skulle vara mindre värd en god vård innan han fick sin diabetes. Det kanske bara var ett retoriskt grepp, men alla människor är värda samma vård. Det ska inte spela någon roll om de är normalviktiga, underviktiga eller överviktiga och inte heller vad övervikten beror på. Alla människor har samma värde. Det var mina tankar om det klippet.

Jag tycker inte att du är bångstyrig om du är genuint intresserad av våra svar och om du värdesätter dem.

I så fall är tiden jag lägger ner på att läsa dina kommentarer och svara dig väl använd. Men vi kan förstås inte lägga ner hur mycket tid som helst på att ge information i kommentarfältet.;-)
Du får väldigt gärna läsa våra blogginlägg också.

Om Ann Fernholm menar att det inte spelar någon roll vilken typ av fett man äter så länge man är i energibalans finns det studier som stödjer den åsikten. Det finns också studier som visar att en hög andel mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det finns däremot ingen studie som visar att en hög andel mättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Expertgruppen som bland annat har tagit fram rekommendationen för fett har tolkat den forskning som gjorts i ämnet så att man behöver mest av de enkelomättade fettsyrorna.


SYS-diet studien är inte en studie som huvudsakligen ligger till grund för NNR. Nej,du har rätt - det går inte att säga att det är just det mättade fettet det handlar om utifrån den studien.

Paleolitisk kost går säkert att fixa om man har mycket tid och energi att lägga ner på sina matvanor. Mjölkprodukter står för 75% av vårt kalciumintag, så det finns en risk att man får i sig för lite om man helt utesluter alla mjölkprodukter och inte ersätter dem med fullvärdigt alternativ. Kalcium är viktigt vid muskelarbete, så fysiskt aktiva människor är en riskgrupp här.

Jag kan tillexempel rekommendera dig att läsa Charlotte Erlanson-Abrahamssons bok "Socker och fett på gott och ont" och "Mattillåtet" av Gisela van der Ster apropå kolhydratbrist och sockersug.

Jag träffar varje vecka på ungdomar som har dragit ner på kolhydratintaget in absurdum och först gått ner i vikt, men sedan utvecklat hetsätningsstörning eller bulimi. Med brist menar jag inte under rekommendationerna utan att man verkligen har uteslutit all stärkelserik ur kosten. Hjärnans naturliga bränslekälla är ju kolhydrater och det är vid svält eller extrem kolhydratbrist hjärnan går över till sitt reservbränsle ketoner. Det är troligt att olika individer klarar en kolhydratbrist olika väl.

En fundering som jag har till dig: Hur vill du äta och vad tror du på? Man behöver äta så man får i sig tillräckligt av alla näringsämnen och man behöver vara i hygglig enegibalans och ha ett hyfsat jämnt blodsocker för att må bra.

Men det finns olika sätt att äta och ha en god hälsa och du ska välja det sätt som funkar för dig. Det finns ingen frälsarkost som funkar för precis alla. Den perfekta kosten existerar inte.
Hälsa består av många olika delar och matvanorna är en del. Om hela ens liv kretsar kring vad man ska äta blir det väldigt jobbigt att leva. Om du äter bra, men lite för mycket av det mättade fettet och inte har lust att ändra det kanske det är gott nog?

Vänd dig direkt till livsmedelsverket om det är studier du inte hittar eller om du har vidare frågor om detta.

Hoppas du får en trevlig luciahelg och en bra jul!

Tobias Lundberg

Jag förstår. Jag ska bara svara på frågorna.

Eftersom ingen egentligen VET hur metabolismen fungerar, utan har mer eller mindre kvalificerade gissningar, handlar det om att utifrån den fakta som finns (med reservation för att de också kan vara fel, förstås) göra bedömningar av vad som verkar mest rimligt i olika frågor.
Att helt utesluta socker och spannmål ur kosten ser jag absolut inga risker med. Tvärtom. Precis som andra djur som äter artfrämmande föda (husdjur och djurparksdjur t ex) blir vi sjuka av den typen av mat. Årmiljoner väger tyngre än årtusenden, anser jag.
Det är också en ohygglig skillnad på att "överleva på" och "må bra av" en viss kost.

Med detta sagt tror jag att just "tror" är ett viktigt ord i sammanhanget.
Jag skulle aldrig göra några utfästelser om konsekvenser på sikt - åt något håll (även om jag tycker experimentet med massiv socker- och stärkelsekonsumtion som pågår nu pekar mycket åt ett och samma håll).
Därför tycker jag det är problematiskt att slå fast att man t ex kommer må psykiskt dåligt på längre sikt av att vara i ketos, som någon av er skrev i ett annat inlägg. Det är ju bara en spekulation.
Det problematiska med den typen av tvärsäkerhet är att man dels riskerar att leda folk fel (som nyckelhålsmärkningen sannolikt är ett exempel på), men också att det byggs in prestige i det hela - vilket är förståeligt, men också kan vara ett hinder för nytänkande.

Jag tror vidare att kalorier påverkar kroppen olika beroende på varifrån de kommer. Det gör i sin tur att tal om kaloriräkning och energibalans blir helt ointressant.
En bra förklaring till det resonemanget finns här:
http://www.kostdoktorn.se/varfor-kaloriraknare-ar-hjarntvattade

Det finns inget i socker och spannmål vi behöver ur näringssynpunkt. Och utesluter man det ur sin kost kommer insulinproduktionen att gå ner och blodsockret får betydligt större chans att vara "hyfsat jämnt".
Det är i grova drag vad jag tror.
Tack för synpunkterna.
Och god jul.

The comments to this entry are closed.