Allt som lever eller är i rörelse behöver bränsle för att kunna fungera. När man pratar om människans bränsle används ordet energi. Man behöver energi bland annat för att hjärnan ska kunna fungera och tänka, för att hjärtat ska orka pumpa blodet genom kroppen, för att vi ska hålla oss varma och för att alla våra muskler ska kunna arbeta. Barn och ungdomar behöver dessutom extra energi för att växa och utvecklas som de ska och vid graviditet och amning har man också ett ökat energibehov.
Varje liten cell i kroppen behöver energi varje sekund även om man sover eller är i vila. Men ju mer man rör på sig desto mer energi gör man av med. En person som har ett jobb där man är rörlig och använder kroppen förbrukar mer energi än någon som har ett stillasittande jobb. Brevbärare, dansare och byggnadssnickare behöver till exempel betydligt mer energi än kontorsarbetare.

Elever från balettakademiens dansarutbildning behöver mycket energi.
En lång och stor människa förbrukar mer energi än en liten person. Hur kroppen är sammansatt påverkar också energiförbrukningen. Ju större andel muskelmassa man har desto mer energi förbrukar man, även i vila.
Regelbunden fysisk aktivitet ger alltså ett ökat energibehov, inte bara under tiden man rör på sig, utan också när man är i vila.
Det här är det många unga idrottare som glömmer eller inte vet om och som därför äter alldeles för lite mat de dagar de inte tränar. Det är till exempel vanligt att man helt skippar mellanmålen för att man tror att man inte behöver dem de dagar man inte tränar.
Energi får man från det man äter och dricker; från proteiner, kolhydrater, fett och alkohol i mat och dryck.
- Om man gör av med lika mycket energi som man får i sig från maten håller man vikten. Då säger man att man är i energibalans.
- Om man dagligen äter mindre energi än man förbrukar går man ner i vikt och då är man i negativ energibalans.
- Om man äter mer energi än man förbrukar går man upp i vikt och då säger man att man är i positiv energibalans.
Kroppen är smart och vill hålla balans på vikten och man går till exempel inte upp i vikt om man äter mer energi än man förbrukar vid enstaka tillfällen. Men om man ständigt äter mer energi än man gör av med lagras energiöverskottet i form av fett i fettcellerna.
Man kan faktiskt lagra obegränsade mängder fett i fettcellerna. Historiskt sett har den här egenskapen varit helt nödvändig för människans överlevnad under perioder när det inte har funnits tillräckligt med mat. Men nu finns det ett överflöd av mat och energitäta livsmedel i vårt hörn av världen och förmågan att lagra stora mängder energi är inte längre till praktisk nytta för oss.
Om man äter mindre energi än man förbrukar varje dag tar kroppen av sina reserver och då går man ner i vikt. Om man äter väldigt lite energi, eller ligger mycket på minus, tvingas kroppen bryta ner muskler också för att få energi. Ju mindre fett man har på kroppen och ju mer man svälter desto mer bryter kroppen ner sig själv. Någonstans måste ju energin tas från.
Energi mäts i kilokalorier, kcal.
- Protein innehåller 4 kcal / gram rent protein.
- Kolhydrater innehåller 4 kcal / gram ren kolhydrat.
- Fett innehåller 9 kcal / gram rent fett.
- Alkohol innehåller 7 kcal / gram ren alkohol.
Livsmedel som innehåller mycket fett och socker innehåller mycket energi. Man säger att såna livsmedel är energitäta.
En chokladkaka på 100 g innehåller till exempel lika mycket energi som en hel måltid med tre potatisar, åtta köttbullar, en halv deciliter brunsås, grönsaker, ett glas lättmjölk och en skiva husmansbröd med nyckelhålsmärkt bordsmargarin.
Men det blir förstås en stor skillnad i hur mätt man blir och hur mycket näringsämnen man får i sig från de olika alternativen.
Ingen mår bra av att hålla på att räkna kalorier i allt man äter och det behöver man inte heller. Kaloriappar av olika slag kan kanske vara till hjälp under en period om man behöver gå ner i vikt eller om man har ett väldigt högt energibehov och behöver få koll på att man får i sig tillräckligt mycket energi. Men i längden kan de leda till en osund kalorifixering och till och med ett stört ätbeteende. Jag har tyvärr sett ganska många exempel på det den senaste tiden.
Om man äter bra sammansatta måltider i lugn och ro, jämnt fördelat över dygnets vakna timmar ger man sig själv goda förutsättningar för att känna när man är mätt och då är det lättare att äta lagom mycket.
Däremot behöver man begränsa energitäta livsmedel som till exempel godis, chips, snacks, söta drycker, kakor, efterrätter och energität snabbmat till en lagom mängd och till särskilda tillfällen beroende på hur mycket man rör sig och vilket energibehov man har.
Ju mer man rör på sig desto mindre behöver man begränsa intaget av energitäta livsmedel. Triathleten Lisa Nordén behöver inte begränsa sitt energiintag alls, hon får snarare kämpa med att få i sig tillräckligt med bränsle för att täcka sitt stora energibehov. För Lisa är det nyttigt att äta pizza, så länge hon inte åker på en matförgiftning som hon gjorde innan hon tog hem slutsegern i VM i fjol!
Till sist; tänk på att vi är olika!
Förmågan att lagra in energi som fett skiljer sig mellan olika personer med olika arvsanlag, kroppsammansättning eller vid vissa sjukdomstillstånd. En del människor har lättare att öka i vikt om de äter mer energi än de förbrukar vid enstaka tillfällen. En del vill gå upp i vikt och äter wienerbröd, pizza och pommes frites till det känns som om det ska komma ut genom öronen, men går inte upp ett gram för det. Om man är frisk finns ingen anledning hoppa på extrema dieter. Satsa på att träna in bra och regelbundna matvanor i stället.
Om man har undervikt eller övervikt som innebär allvarliga hälsorisker eller följdsjukdomar har man rätt att få hjälp inom vården och individanpassad kostbehandling om det krävs.