Dietistbloggen

25 maj 2016

Kombucha!

Den nya hälsodrinken kombucha tar sig fram med stormsteg, och som mycket annat är detta en hälsoprodukt som fått en stor marknad i bland annat USA. Kombucha är en fermenterad dryck där en blandning av olika jästsvampar och syrabildande bakterier får gotta sig i en blandning av te och socker som sedan kan smaksättas. Den är lätt kolsyrad och innehåller en lite mängd alkohol. Beroende på var man läser om kombucha har det mer eller mindre fantastiska effekter på hälsan med ett högt innehåll av antioxidanter, dock är mycket av detta självupplevt och inte studerat. Det kan kanske kännas lite läskigt att dricka en dryck med massa olika svampar och bakterier, men The U.S Food & Drug administration har utfört diverse tester på drycken och den har fått grönt ljus! Som dietist har jag en yrkeslegitimation och ska utgå från vetenskapligt underbyggda råd. Så vad säger då egentligen forskningen om kombuchan?

Tyvärr är forskningsunderlaget mycket litet, men jag hittade en Review från 2014 där man sammanställt resultat från olika studier i en vetenskaplig artikel.

1 Detox: Kombucha kan ha en avgiftande effekt på vår kropp, dels genom att öka kroppens möjligheter till att utsöndra olika xenobiotika (kroppsfrämmande ämnen såsom läkemedel, miljögifter och droger), men även genom att minska upptaget.

2 Antioxidanter: Kombucha innehåller bland annat olika vitaminer och ämnen som kan ha en antioxidativ effekt på våra celler (cellerna skyddas), främst Vitamin E, C, beta-karoten, andra karotenoider och fenoler. Mycket av antioxidanterna kommer från teet som kombucha bryggs på, men man har sett att den antioxidativa effekten av kombucha är högre än te. Teorier finns om att detta höga antioxidantinnehåll ska kunna ha effekt på kroniska sjukdomar orsakade av oxidativ stress. Antioxidanterna tros även ha en god effekt på immunförsvaret.

3 Energihöjande: Detta förklarar man genom att jäsprocessen som sker i kombuchan frigör järn från teet och att det i sin tur kan öka blodets hb-värde och syresättande förmåga.

4 Nyttig för magen:
Kombuchan tros vara bra för matsmältningen och minska risken för magsår.

5 Övervikt: Regelbundet intag av kombucha har setts kunna minska risken för viktuppgång.

6 Typ 2-diabetes: Studier har visat att kombucha kan ha en blodsockersänkande effekt då kolhydrater, exempelvis stärkelse, bryts ner långsammare i tarmen.

Visst låter det fantastiskt det hära!? Men då kommer vi till nästa aspekt i det hela. Studierna som visat på ovanstående har i princip enbart utförts på möss och råttor samt på isolerade celler. Den enda effekten man hittils sett vid forskning på människor är förbättrade blodfetter. Så hur ska vi nu tolka det här? Kombucha är helt klart ett intressant livsmedel, dock finns det inte belägg för dessa effekter på människor. Mer forskning behövs alltså, och tills dess kan vi dricka vår kombucha mest för att det är gott, innehåller mycket antioxidanter och KANSKE har positiva effekter på hälsan i övrigt.


13262255_1134958879859018_1175674366_o

24 maj 2016

Nyttigt godis - hur hälsosamt är det egentligen?

Jag blev nyligen intervjuad av Aftonbladet där de ville veta mer om vad jag som dietist tycker om rawfoodgodis, eller såkallat "nyttigt godis". Mina kommentarer finns i en slimmad version på Aftonbladets hemsida, så jag tänkte att jag delar med mig av mina fullständiga svar här på bloggen.

1. Är det värt att välja rawfoodbollar istället för vanliga chokladbollar, en hälsobar istället för en Snickers? Vilka är i så fall fördelarna?

Energimässigt är det sällan några vinster, även rawfoodbollar och hälsobars innehåller mycket energi. Om man själv gör exempelvis rawfoodbollar kan man däremot själv styra innehållet. Om man baserar dessa på mandel, torkade dadlar och kakao slipper man allt raffinerat socker och får i sig nyttiga fetter. Nötter och torkad frukt bidrar med fibrer, vitaminer och mineraler gentemot vanliga chokladbollar. Då de dessutom ofta är veganska och glutenfria kan de passa bättre för allergiker. Många har lätt att köpa såkallade måltidsersättningsbars som godsak, men dessa innehåller ofta mycket socker och är inte så mycket bättre än vanligt godis.

2. Är allt nyttigt godis bättre än vanligt? Eller behöver man lusläsa innehållsförteckningen även på de nyttiga godsakerna? Vad ska man särskilt titta efter i så fall?

Som sagt, även ”nyttigt” godis innehåller mycket energi. Det är alltid bra att läsa innehållsförteckningen då tillverkare ibland utger sig för att vara nyttigare än de egentligen är. Välj godsaker som är baserade på enbart torkade frukter och nötter. Tillsatser av alternativa sockertyper såsom kokos- och björksocker innehåller precis som vanligt socker mycket kolhydrater och energi, och knappt någon näring alls.

3. Om man väljer att göra sitt eget hälsogodis, t ex rawfood- eller ketobollar, vad ska man undvika för ingredienser, vilka är optimala - och varför?

Välj nötter och mandel som alternativ till smör och torkade frukter/bär istället för socker. Den torkade frukten ger god smak, fibrer och vitaminer. Nötterna bidrar med hälsosamma fetter och ger mättnadskänsla. Undvik att ringla i stora mängder honung och alternativa sockertyper. Kokosoljan har också fått ett uppsving, men den innehåller till största del fett så välj i första hand nötter, gärna valnötter som innehåller mest omega-3. Våga smaksätta rawfoodbollar med skal från ekologiska citrusfrukter, kaffe, sesamfrön, lakritspulver eller varför inte lite chili?

4. Är allt socker dåligt, eller är t ex dadlar bättre än sirap att söta med? Varför då?

Dadlar är absolut ett bättre alternativ än sirap! Sirap ger bara energi, ingen näring. Naturligt förekommande sockerarter i frukter, grönsaker och spannmål är helt ok då livsmedlet i sig bidrar med så mycket mer än bara tomma kolhydrater. Allt socker i ströformat eller i flytande form är just bara socker, hur man än försöker vrida och vända på det med GI-värden och marginellt högre innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Ska man prata naturliga produkter så kommer ju även vanligt socker från naturen…

Här är ett av mina favoritrecept på rawfood brownies, prova!

Pexels-photo-57042-large

23 maj 2016

Lura i barnen grönsaker?

Jag tycker inte att man ska lura barn. Barn ska kunna lita på vuxna! Om de frågar vad som är i en maträtt tycker jag inte att man ska ljuga utan antingen be dem smaka och gissa (ställer de upp på det är det ju helt fantastiskt bra) eller säga precis som det är.

Men att tillsätta grönsaker i maträtter utan att kommentera det kan vara ett bra sätt att öka intaget av rotsaker och grönsaker.

Hos oss har det funkat bra att riva ner morötter i det mesta; Till exempel i köttfärssås, lasagne, pannkaka, bröd och tomatsås till pizzan. Till och med det mest smak- och konsistenskänsliga barnet har accepterat det utan vidare.

Zucchini är också en bra grönsak att riva ner i mat.

En kompis till mig brukar ha spenat i sina plättar och hennes barn tycker det är helt självklart.

Bönor, till exempel kikärter, är också bra att mixa och ha i bröd

Ett annat sätt att få barn att äta grönsaker är att ha plockvänliga bitar i separata skålar. Det är mycket roligare och godare att äta med händerna. Se upp så de små barnen inte sätter i halsen bara.

Barn behöver verkligen inte äta precis allt, men en del unga vuxna äter nästan inga grönsaker helt enkelt för att de aldrig testat. Många säger att det aldrig har funnits grönsaker på bordet i den familj de vuxit upp i. Det är lite sorgligt tycker jag.

Watercolor-vegetables_1002-14

 

 

20 maj 2016

Ny tallriksmodell - inte alls så ny, men lite snyggare!

Livsmedelsverkets tallriksmodell har fått en uppdatering läser jag i tidningen och i livsmedelsverkets eget nyhetsbrev. Fast det är ju ingenting nytt de kommer med. Det är en ny design, mer stiliserad, och att de visar en variant för den som rör sig enligt gällande rekommendationer samt en variant för den som rör sig lite.

Och olika tallriksmodeller för hög-, medel- och lågenergiförbrukare har vi använt som pedagogiskt verktyg länge. Åtminstone sedan 90-talet, eller vad säger ni dietister som är ännu mer erfarna än vad jag är?

Men det är ett lite smart knep att nylansera. Hoppas budskapet når fram bland alla kommersiellt promotade extremdieter. Tallriksmodell slv Tallriksmodell slv text


Tallriksmodell lågenergi slv Tallriksmodell lågenergi text

 

19 maj 2016

Workshop om diabetes på Lycksele lasarett

IMG_0122

Idag har jag och dietist Markus Kvist (dietist på Stenbergska hälsocentral och Lycksele lasarett) deltagit i en workshop om diabetes. Detta var del tre i en serie om diabetes som inleddes med en föreläsning av en diabetesläkare, följt av en föreläsning om kost vid diabetes som jag höll för två veckor sedan. Idag var det förutom vi en diabetessköterska och fotvårdare som berättade om sina delar i behandlingen. Nästan fullsatt var det, kul! :)

Jag hoppas vi får chansen att föreläsa om andra infallsvinklar om kost vid ett senare tillfälle!

/Elin

17 maj 2016

Enkel böna

Som Johannes tidigare skrivit är det baljväxternas år  i år. Ett gott och enkelt sätt att äta baljväxter är med en vinaigrettedressing.

  • 200 gram kokta bönor, linser eller haricot verts till exempel
  • 1 msk balsamvinäger
  • 2 msk oliv- eller rapsolja
  • salt
  • svart- eller vitpeppar

Blanda vinäger, olja, salt och peppar och häll över varma eller kalla bönor.

Om du vill pimpa dressingen lite kan du smaksätta med färska eller torkade örter, senap eller vitlök. Det är också gott med rödlök i bönsallad.

Sen kan du förstås blanda upp med andra grönsaker, rotsaker och frukter efter smak.

 

17 maj 2016

16 maj 2016

Vad är det för skillnad mellan dietister och kostrådgivare?

Jag fick den här frågan för ett par dagar sen.

Dietister jobbar framför allt med att kostbehandla olika sjukdomar och tillstånd, till exempel undernäring, diabetes, mag- och tarmsjukdomar, ätstörningar och allergier. Det är vanligt att sjukdomar påverkar aptit eller förmåga att få i sig tillräckligt med näring och de flesta dietister jobbar med att se till så att det blir möjligt att få ett tillräckligt näringsintag ändå.

Dietister jobbar även med att förebygga ohälsa relaterat till levnadsvanor. Vi har minst 180 poängs universitetsutbildning (3 år) där bland annat näringslära, fysiologi, livsmedelskemi, livsmedelskunskap, praktisk matlagning, psykologi, sjukdomslära och kostbehandling av sjukdomar ingår.

Det är ett av socialstyrelsen legitimerat yrke och vi är skyldiga att jobba evidensbaserat.

Kostrådgivare är en mer diffus titel. Diplomerad kostrådgivare kan en bli efter tio-fjorton dagars utbildning.

Det innebär inte att du inte kan få bra råd av en kostrådgivare. Det finns många kunniga och engagerade kostrådgivare som inspirerar och entusiasmerar med den äran. Men om du behöver kostbehandling är det en kvalitetssäkring att vända dig till en dietist.

 

Dietist 3 tecknad

 

10 maj 2016

Är det skillnad på kost och mat?

 
Har ni tänkt på vilket språk som används när vi pratar om mat kopplat till hälsa? Jag tror personligen att våra attityder till mat och ätande påverkas en hel del av språket, men jag tror också att attityder kan påverka vilken betydelse som läggs i ord och uttryck kring mat. Det går blixtsnabbt att lägga värdering i orden, nästan per automatik.

Ta till exempel ordet "diet".För mig för ordet direkt tankarna till ett restriktivt, energisnålt sätt att äta där förmodligen flertalet livsmedel eller till och med hela livsmedelsgrupper förbjuds eller begränsas i syfte att minska eller hålla en låg vikt eller låg andel fett i kroppen. Diet och bantning känns som synonymer. Det är ett negativt laddat ord som definitivt inte känns livsbejakande.

Men egentligen är väl ordet "diet" bredare än så?

Jag checkar med svenska akademiens ordlista där det står att diet betyder "Av hälsoskäl reglerat kosthåll". Okej! Ja det är ju rätt så bra att veta det om man jobbar som dietist, det vill säga någon "som sysslar med diet inom sjukvård". Diet kan alltså  till exempel handla om att äta enligt de nordiska näringsrekommendationerna för att få eller bibehålla en bra hälsa på sikt så väl som kostbehandling av sjukdomstillstånd eller allergi. Men för det mesta är det inte alls kopplat till viktminskning.

Likadant är det med ordet "nyttigt". Jag ser liksom en person i läkarrock och runda glasögon framför mig. Personen har en pekpinne och pekar på en bild med sallad och morötter. Det är inte heller ett positivt ord för mig utan jag har laddat ordet med pekpinnar och påbud! Men själva ordet "nyttigt" betyder ju "till nytta för" och det är ju bra att äta så det är till nytta för en själv. Och att enbart äta sallad och morötter innebär ju inte någon nytta för varken hälsa eller välmående.

Orden "kost" och "mat" då? Två olika ord för det vi äter som förmodligen framkallar helt olika tankar och känslor.

Vad tänker du på när du hör ordet "kost" respektive "mat"? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarsfältet.

Healthy-meals-cards_23-2147494332

 

 

09 maj 2016

Ännu en vegetabilisk "kvarg".

Protein is the trend, just nu och producenterna hakar förstås på! Jag skulle vilja påstå att en hel del människor är övergödda på protein och att en del lider av en klart obefogad kolhydratskräck.

Det är ju som ni vet skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Näringstäta kolhydrater som till exempel  gröt på havregryn eller rågflingor, kokt potatis och grovt bröd  är definitivt inte något svenskarna behöver dra ner på för ökad folkhälsa. De flesta behöver inte heller oroa sig över om de får i sig tillräckligt med protein.

Fast några som faktiskt kan ha nytta av mer proteinrika alternativ är veganer. Därför tänker jag att den här sojabaserade mellanmålskvargen fyller sitt syfte. Veganer och mjölkallergiker har inte haft något stort utbud av färdiga mellanmålsprodukter tidigare, men hyllorna börjar fyllas upp. Det är förstås alltid bättre och billigare att förbereda sitt eget mellis, en smoothie och macka eller smoothiebowl med granola exempelvis, men ibland är det praktiskt med färdiga alternativ

Jag testade Alpros sötade Go On med passionsfrukt och svartvinbär. Passionsfruktalternativet gillade jag skarpt, men svartvinbärssmaken tyckte jag personligen inte var någon hit.

En portion ger ungefär 130 kcal, vilket jag tycker är lite för lite om man är är högenergiförbrukare. Mängden protein är ungefär 8 gram. Du som är ung och tränar mycket och äter helt vegetariskt - lägg till en skiva grovt bröd med hummus eller annan bönpastej alternativt jordnötssmör. Eller en näve mandlar eller nötter.

Priset var ca 15 kr.

9 maj 2016

06 maj 2016

DASH - nya modedieten?

Dash-dieten : nya metoden Ät allt - bli smal & frisk

Den här boken hittade jag när jag sökte information om DASH-kosten och ville läsa något på svenska. Kosten skapades i början av 1990-talet i USA som en vetenskapligt underbyggd diet för att stoppa högt blodtryck. DASH är väldigt populär ”over there” och det finns mängder av kokböcker och faktaskrifter på amerikanska marknaden. Kosten går ut på att äta mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn, bönor, linser, vegetabiliska oljor och nötter. Detta gör kosten rik på vitaminer och mineraler. Magra mejeriprodukter, fisk, fågel är tillåtet men man ska hålla nere på feta animaliska produkter som bacon, korv, blodpudding och fett kött och även kött från nöt, gris och lamm. Då minskar intaget av salt och långkedjigt, mättat fett som lätt lagras i kroppen och som sänker insulinkänsligheten. Socker ska också undvikas.

Det här verkar inte alls särskilt svårt, ingen livsmedelsgrupp utesluts och det finns inga direkta förbud. Allt handla om mängder! Typ, mer av det här men mindre av det där.

Låter det bekant? Ja, det är samma budskap som i senaste Nordiska näringsrekommendationerna!! Mer om rekommendationerna i NNR12 här.

Nå, boken då? Jo den är fin! Läckra maträtter, vackra bilder, näringsberäknade recept och vanliga livsmedel. Boken inleds med en peppande faktadel, därefter kommer de 57 recepten sorterade under frukost, lunch, middag, mellanmål respektive desserter. Varför man har valt att dela upp middagar och luncher förstår jag inte, rätterna i båda kategorierna har ungefär samma energiinnehåll och är i mina ögon lika lättlagade.

Den här maten är som sagt inte konstig utan något hela familjen kan äta. Alla recept är också för fyra personer. Vissa recept är lite för pyssliga för min smak – svarva morötter och betor till långa strimlor till grönsakspasta t.ex. Andra är busenkla; lägg i en form, krydda, blanda en sås, häll över och skjuts in i ugnen. Koka potatis och grönsaker – ät!

Och visst får jag inspiration att variera min frukost! Men jag orkar faktiskt inte skala, kärna ur och skära snygga bitar på morgonen. För att inte tala om att komma ihåg att på kvällen ta fram ur frysen eller blötlägga något! Kanske nån helg…. Å andra sidan går det ju att förenkla. T.ex ta bär i stället för sylt eller tugga äpplet på frukostrasten...

MEN, äras de som äras bör. Först på sidan 17 presenteras de som verkar ha jobbat med boken. Michaela Sundqvist, leg dietist och doktorand som forskar om kost och blodtryck har granskat och näringsberäknat recepten. Elisabet Johansson kock och konditor har skapat recepten och Wolfgang Schmidt har tagit alla vackra bilderna i boken. Fredrik Paulun, vars namn och bild finns på framsidan, har skrivit de inledande texterna om ”kosten”. Summering: En jättefin bok med flera recept som jag absolut ska prova. DASH-kosten är egentligen inget konstigt alls, i stort sett våra nordiska näringsrekommendationer förpackade i lite tjusigare paket. Men, ärligt talat tror jag faktiskt att recepten i en ny Vår Kokbok, Mat för liv och lust eller någon annan bas-kokbok funkar lika bra! Glöm bara inte grönsakerna på tallriken. Och kolla den här broschyren, gratis tips om bra mat!!

 

Sök

Om Dietistbloggen

Dietistbloggen
Vi är fem legitimerade dietister som arbetar i Västerbotten. Tillsammans har vi erfarenhet och kunskap inom kost- och nutritionsbehandling för alla åldrar och de flesta områden, till exempel hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, ätstörning, övervikt och olika typer av funktionshinder. Gemensamt för oss alla är intresset att förebygga ohälsa genom goda matvanor. Vi kommer att skriva om mat och näring ur olika perspektiv, men det kommer säkert att smyga sig in en hel del annat på vår blogg också.