Dietistbloggen

27 september 2016

Mini gnocchi - glutenfri nyhet!

Efter sommaruppehållet var det dags för en ny arbetsplats kombinerat med mitt jobb på cancercentrum, och det blev inget mindre än som dietist på barnkliniken. Vilket såklart känns kul och spännande! I Sverige. I Sverige är ungefär 3% av barnen i skolåldern allergiska mot gluten, såkallad celiaki/glutenintolerans. Och några av alla dessa barn kommer jag träffa under hösten. För att kunna ge en så bra kostbehandling som möjligt är det viktigt att själv prova sig fram när det gäller glutenfri bakning och glutenfria produkter. Så i lördags provade jag en nyhet från den glutenfria hyllan som blev en riktig hit!


14488912_1223772034311035_1586255057_o


Gnocchi är en form av pasta med potatis i, denna variant var i miniformat och tillverkas på potatis och naturligt glutenfria mjöler såsom majs- och rismjöl samt majs- och potatisstärkelse. Jag stekte squash och purjolök i olivolja tillsammans med lite vitlök. Sedan stekte jag den kokta gnocchin så den fick lite krispig yta. Tillsammans med detta blandade jag i smulad fetaost, rostade solroskärnor, hackade soltorkade tomater, blandade provencalska örtkryddor (fryst färdig blandning finns) och lite citronsaft. Riktigt gott och fräscht, och kommer garanterat gå hem hos de mindre barnen, men kanske med lite annan smaksättning... :)


14467037_1223772007644371_1278683975_o

25 september 2016

Fler föräldrar borde tycka till om socker i förskolan

Idag fick jag ett meddelande från en vän där hon undrar om det inte finns någon lag då det gäller hur mycket socker som serveras på förskolan.

Upprinnelsen till hennes fråga var att det på hennes söners förskola serveras vanlig sylt 2-3 ggr per dag, nyponsoppa eller annan fruktsoppa några gånger per vecka, glass varje fredag samt när någon fyller år.
Själva försöker de hålla nere sockerintaget hemma, så hon skrev ett mail till pedagogerna och frågade om de kunde prata om det på nästa föräldramöte. Svaret hon fick?
Det är inga andra föräldrar som sagt något om det, så nej, vi tar inte upp det.

Så trist bemötande!

Lag på att följa Livsmedelsverkets råd finns inte. Men en stark rekommendation! Barn ska begränsa sockerintaget till max 5 energiprocent. Och att förskolan inte bör vara platsen där det erbjuds regelbundet. Det är nog svårt att komma under den rekommendationen hemma.

Jag gissar att fler föräldrar gärna vill att barnen ska äta så bra som möjligt när de är på förskolan, och att man själv vill ordna "det lilla extra". Men vi måste våga säga det! Ju fler som tycker till, desto större chans att just den förskolan väljer att följa de rekommendationer och riktlinjer som finns!

Fler föräldrar borde tycka till om socker i förskolan

22 september 2016

"Men, protein innehåller väl inte energi, väl?"

Den här frågan fick jag i veckan av en ung person och det är verkligen inte första gången jag har fått den frågan. Så, jag tror att det kan vara bra att skriva ett litet inlägg om detta!

Joodå, protein innehåller lika mycket energi som kolhydrater per gram rent protein; 4 kcal.

Protein ger en bra mättnad, så om du har svårt att känna mättnad och äta en lagom stor portion är det extra viktigt att ha med ett proteinrikt livsmedel vid varje måltid. En bra måltidssammansättning enligt "tallriksmodelltänk"  tillsammans med en regelbunden måltidsordning ger också ett jämnt blodsocker över tid.

Protein är en livsviktig byggsten i vår kropp. Men det är ovanligt med proteinbrist. Det kan förekomma vid extremt ensidiga matvanor samt vid ett för lågt energiintag, till exempel självsvält eller efter överviktskirurgi (där inte patienten fått adekvat kostbehandling). Jag har träffat ett par veganer med glutenfri kost som har fått i sig för lite protein från kosten. Mina kolleger som jobbar med äldre människor berättar att det är vanligt med ett för lågt proteinintag. (Äldre och sjuka har ju dessutom ett ökat proteinbehov).

Men i allmänhet är de flesta snarare övergödda på protein än undernärda på detsamma.

Finns det då någon nackdel att äta mycket protein förutom att det kan medföra energiöverskott?

Ja, om det innebär att din kost blir ensidig.  Till exempel om du äter proteinrik, men fettsnål kvarg till var och varannan måltid. (Det här är till exempel vanligt bland ungdomar som tränar mycket) Då kanske du får i dig för lite av viktiga fettsyror, järn, kostfibrer eller andra näringsämnen som du skulle ha fått i dig från en mer allsidigt sammansatt måltid.

Läs mer:

Energi

Protein

Tallriksmodellen

 Protein-shake_318-100568

 

 

 

21 september 2016

Vad kan du som allergiker kräva av restaurangen?

Bra länk om vilka skyldigheter restaurangen har när det gäller allergimärkning mm. På allergimat.com.

17 september 2016

Fruktiga morgnar

Gomorron så här tidigt på lördagsmorgonen!

När jag just skulle hämta en kopp kaffe slog det mig att det ofta ser ut så här på köksbänken på morgnarna.
Det käkas fruktbitar ur skål i soffan medan man mornar till sig och ser på barnprogram... Jag gissar att alla har sina små egenheter på morgnarna, nån fler som också äter mycket frukt?

Fruktiga morgnar

14 september 2016

Så förebygger du ätstörning och övervikt hos din tonåring!

Amerikanska barnläkarsällskapet har tagit fram riktlinjer för att förebygga övervikt och ätstörning hos barn och ungdomar. Riktlinjerna baseras på omfattande forskning.

Här hittar du artikel med riktlinjer och referenser:

Forskning har visat att de här sakerna är förknippade med både övervikt och ätstörning.

  • Bantning, dieter och kalorirestriktion i syfte att minska i vikt ökar risken för övervikt och ätstörning.
  • Gemensamma måltider i familjen. Ju fler gemensamma måltider, desto bättre matvanor. Sju eller fler gemensamma måltider i veckan ger en ökad konsumtion av frukt, grönsaker, fullkorn samt kalciumrika och fiberrika livsmedel, men minskar intaget av kolsyrade drycker.
  • Viktsnack i familjen. Kommentarer från familjemedlemmar, både föräldrars kommentarer om den egna vikten och egen bantning och kommentarer från förälder till barn om barnens vikt och bantning är förknippade med övervikt. Även för ätstörning  finns studier som visar  att de drabbade påverkats negativt av viktsnack.
  • Retande för vikt. Hos överviktiga tjejer  i nedre tonåren har så hög andel som 40% någon gång blivit retad av en förälder för sin vikt!!!!! Killarna kommer inte långt efter. Att ha blivit retad för sin vikt som tonåring ökar risken för ohälsosam livsstil med ohälsosam bantning och hetsätning både hos män och kvinnor.
  • Kroppsuppfattning. Ungefär hälften av alla tonårstjejer och en fjärdedel av alla tonårskillar är missnöjda med sina kroppar. Missnöje med kroppen är starkt förknippat med stört ätbeteende.

Här är min (personliga) tolkning av riktlinjerna:

  1. Uppmana aldrig till diet, bantning eller kalorirestriktion.
  2. Ät tillsammans i familjen i så stor utsträckning som möjligt och ha gemensamma hälsosamma matvanor.
  3. Prata inte om vikt och viktminskning, varken din egen eller barnets.
  4. Reta inte ditt barn för vikten! (Rätt självklart kan man tycka, men enligt min erfarenhet från arbete på ungdomsmottagning är det vanligt med viktmobbande föräldrar!)
  5. Hjälp din tonåring att stärka sin självbild och sin kroppsuppfattning. Studier visar att den som ser kroppen som något som ska användas snarare än något som ska betraktas har mer positiv kroppsuppfattning. Att kunna använda kroppen till att till exempel klättra, kramas, dansa, skriva, måla, spela instrument, snickra, pyssla, sy eller laga mat stärker självbilden och ger en mer positiv kroppsuppfattning. Att bli bekräftad för den man är, sina inre egenskaper, snarare än sitt utseende är också viktigt.

 

 Vill du läsa mer om det här på dietistbloggen kan du läsa om hur snabbantning ökar matens belöningsvärde här, om vilket värde vi medelålders har för ungdomarnas självbild här och om hur du hjälper ditt överviktiga barn till en god hälsa här. 

 

13 september 2016

Ungdomar och stress

Det är ingen picnic in the park att vara ungdom idag. Jag läser ofta att svenska ungdomar är lata, att skolan är för slapp, att ungdomar har det för bra och att de behöver skärpa sig. Ja, visst är en del ungdomar söndercurlade av sina föräldrar, men den där bilden av att ungdomar inte vill göra rätt för sig stämmer verkligen inte med det jag ser i mina tre jobb som alla har att göra med att kommunicera med ungdomar.

De flesta ungdomar kämpar på!

Skolstressen har skolungdomarna sluppit nu under sommaren och för många är sommarlovet en period av avkoppling. De flesta ungdomar är mindre stressade då.  Men för en del kan sommarlovet faktiskt skapa stress. Fear of missing out och känslan av att alla andra är mycket bättre, har fler kompisar och gör mycket roligare saker på sitt sommarlov än vad man själv gör kan skapa stress. Det är inte lätt att förhålla sig till allt som ploppar upp på snapchat och andra sociala medier.

Det kan också vara stressande att inte ha något sommarjobb, särskilt om man flyttat hemifrån och kämpar med ekonomin. En del försöker jonglera flera olika jobb och får ingen period av återhämtning under sommaren, utan går direkt från studier till jobb till studier. Om man tackar nej till att jobba kanske man inte får chansen senare!

Nu har skolan startat igen och för en del innebär det stenhårt jobb för att klara sina mål samtidigt som man ska klara av alla andra saker i livet. Ibland är det svårt att planera och tillvaron blir rörig och ohanterbar. Ungdomsåren är en turbulent tid av förändring, identitetssökande, krav och osäkerhet.

Om du är närstående till en ung person kan det vara smart att vara lite observant.

Här är några tecken på för mycket negativ stress:

  • Nedstämdhet
  • Trötthet som inte går att sova bort
  • Irritation över allt och alla
  • Oro eller rastlöshet och svårt att koppla av
  • Sömnsvårigheter
  • Muskelspänningar, till exempel i nacke och axlar
  • Mag-tarmbesvär
  • Ökad acne eller hudeksem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Minnes- och koncentrationssvårigheter
  • Minskat intresse för sociala aktiviteter, även sånt man egentligen gillar

Som förälder/närstående kan du göra mycket. Prata med din ungdom och fråga hur hen mår. Om det är svårt att få till ett samtal är mitt tips att ta med din ungdom i bilen. Kom inte med påbud, krav eller förslag på vad hen ska göra utan bara fråga och lyssna. Vad är det som stressar, vad ger avkoppling, vad ger energi? Fråga om det är någonting du som förälder kan göra för att det ska bli bättre. Försök ha is i magen, gå inte igång i onödan.

Jag gör själv misstaget att ständigt vilja hitta lösningar på problemet när jag pratar med mina egna ungdomar. (De tre jag är förälder till). Det är sällan särskilt uppskattat.

Lyssna för att förstå - inte för att svara!

Tonåring ledsen

 

Världens bästa hälsa med psykoterapi?

I Tyskland får befolkningen gå i gratis terapi i upp till tre år.

Kolla in den här artikeln.

Kanske något för oss att ta efter om vi vill ha världens bästa hälsa om mindre än fyra år?

08 september 2016

"Nu får man inte äta kött heller"

"Det stod i tidningen om en ny studie som visar att man blir överviktig av att äta kött, så nu kan man inte äta det heller." Orden yttras vid lunchtid av en arbetskompis. Jag står och förbereder min lunch och försöker med viljans kraft blunda med mina öron, eller i alla fall förhålla mig likgiltig. Jag är inte så bra på att vara likgiltig i såna här lägen. Arbetskompisen fortsätter;"....men det är klart att de som är vegetarianer är ju alltid smala. Anneli (*fake name) till exempel är ju väldigt smal och hon är ju vegetarian."

Jag undslipper mig en korkad kommentar om att "jag äter kött" och sen stänger jag igen munnen. Jag orkar inte ta diskussionen om säkerheten i enstaka studier, hur svårt det är att göra en bra koststudie och att det här med övervikt är ett komplext problem.

Jag är förkyld och trött. Jag har inte sett studien i fråga. Jag orkar inte börja leta efter originalartikeln och ta reda på hur studien är designad och vad man egentligen kan utläsa av den.

På något sätt, jag kommer inte ihåg hur, byter jag ämne när jag sätter mig till bords. Jag pallar bara inte med en diskussion om kost just nu. Jag vill bara äta min lunch och vila en stund.

När man är dietist kan det kännas som om man ska känna till precis allt som skrivs om mat och hälsa och kunna ge ett fint och nyanserat svar direkt. Det kan också kännas som om man ska ha hela livsmedelstabellen i huvudet. En del medarbetare förväntar sig nästan det!

När jag gick ut från dietistprogrammet fanns det ca 600 dietister i Sverige. Nu har väl antalet åtminstone dubblats, men för mig känns det ofta som att jag representerar ett helt yrke, varenda dietist i Sverige, varje gång jag öppnar munnen. För om en dietist är okunnig eller korkad finns risken att alla dietister får den stämpeln, med tanke på att vi är så få. Men jag är ju bara Anna. Jag kan det område jag jobbar inom. Jag orkar hålla koll på det. Det är tillräckligt. Det är intressant med ny forskning och det är bra att fortsätta vara nyfiken, men det går inte att hålla koll på precis allt som skrivs i media. Jag behöver inte det.

Jag måste bli bättre på att förhålla mig likgiltig eller lära mig att blunda med öronen.

Någon kollega därute som känner igen den här känslan?

Man-covering-his-ears_1149-1719

 

 

Depression och rörelse

Visste du att måttlig depression kan botas med fysisk aktivitet?

Daglig aktivitet i form av lugn promenad, cykling, städning sammanlagt 30 minuter om dagen samt 30-60 minuter konditions- eller styrketräning, två till tre gånger i veckan i 9 veckor är det som rekommenderas.

Konditionsträning: stavgång, joggning, cykling, simning, motionsgympa, skridskor, dans, bollsport och liknande där du blir andfådd. Börja lätt och trappa upp gradvis till dess att du känner dig ansträngd. Utgå från din känsla i din egen kropp, inte siffror på träningsmaskin eller app.

Styrketräning: rörelser med egna kroppen som motstånd, gummiband, vikter eller vikt- eller motståndsmaskin. Kan vara yoga, pilates, cirkelträning till exempel. Det finns appar som kan hjälpa  dig och även på youtube kan du hitta bra övningar om du inte tar dig iväg på ett gym eller en yogastudio.

Låter det omöjligt? Börja i liten skala och med något du känner dig trygg med. Sätt inga höga mål. Det är själva görandet som är grejen, inte hur långt du går eller hur snabbt. Så småningom kommer du att kunna öka på din träning. Om du är så deprimerad att du inte tar dig ur sängen behöver du självklart annan behandling först. Läs mer om depression på 1177.se

Sök hjälp om du misstänker att du har en depression. Om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression kan du kontakta en hälsocentralcentral. Ungdomar mellan 16 och 22 kan vända sig till ungdomshälsan.

Om du vill äta bra för att slippa utveckla en depression kan du läsa om det här

Stock-vector-pedestrian-symbol-154659095

Sök

Om Dietistbloggen

Dietistbloggen
Vi som skriver på Dietistbloggen heter Anna, Johannes, Karin, Agneta och Elin. Alla är vi legitimerade dietister som bor och arbetar i Västerbotten. Vi har inte bara god och säker kunskap om mat och hälsa! Tillsammans har vi dessutom kunskap och erfarenhet inom de flesta områden för kost- och nutritionsbehandling. Även om alla människor i grunden är väldigt lika finns många olika sätt att skapa bra matvanor. Det inte finns ett enda rätt sätt att äta som passar alla. Vi tror inte på pekpinnar och förbud. I stället vill vi vi ge dig kunskap och inspiration att själv hitta det sätt som funkar för just dig så du får må så bra som möjligt! Varmt välkommen att läsa, dela och kommentera våra inlägg!